Dagens Nyheter – 2 februari 1874, sida 2

och lemna mig en plats vid sin härd. Jag tycker om det der gamla rummet med: bitt barargolf samt sin rensopade kamin och dess knappa koleld. Jag tycker mig der just andas fattigdomens poesi: Fru Bobb kom nu in med allt det som hörde till tebordet, och med en oändliganassa ursäkter för att hon glömt att: draga upp köksklockan och derigehom sväfvat i okunnighet om hvad tiden led. Men Lucius: väntade ej till dess -hans te dragit sig. Denna dryck, som i allmänhet utgjorde det väsentliga af hans lifsuppehälle, var denna afton helt och bållet likgiltig för honom. : Han åt sin stek; skyndade upp i sitt toalettrum, bytte om kläder och skyndade sedan bort, glad som om han. gått till en fest. — Är jag en lika stor tok som Geoffrey? frågade han sig sjelf under sin hastiga vandring, Nej, jag vet åtminstone någonting om min gudinna. Jag kundevläsa hela historien om hennes tålmodiga, sjelfuppoffrande lif under den korta timme-jag såg och hörde. henne, Dessutom är jag alldeles icke kär i henne — blott intresserad; 4 Det var en ny känsla för honom att. nal kas den gamlasporten med visshet om: att bli insläppt. Han drog kraftigt på den åldriga ringen, hörde den gamla rostiga klockan klinga, hörde ett par fötter i glappande skor komma öfver gården, såg den gamla