Dagens Nyheter – 31 januari 1874, sida 2

— pA i sina garn, är sirnen med lyra och röst den farligaste. Bland alla som fresta en qvinna, är han, som kan utandas gina jordiska önskningar i himmelskt lidande melodier, den mest olycksbringande. I min egen familj ha funnits sorgliga exempel af detta slags Jag talar med all den bitterhet, som kommer från en bitter erfarenhet. — Må så vara, sade den andre, allt annat än öfvertygad, men det finnes känslor, som icke kunna ljuga. Min tro på Jane Bertram står likafullt gom solen på himmelen. — Har du försökt att vinna tillträde hos henne ? — Nej, jag fann detta vara omöjligt. Hon känner ingen och går ingenstädes, utom dit hon kallas af sina engagementer. Afven de personer, som begagna sig af hennes talang, vete intet om henne, utom det att hon sjunger bättre än nio tiohdedelar sångerskor med stadgadt rykte, samt att hon från -sin obemäxkthet genom strängt arbete sträfvat sig fram till sip nuvarande anspråkslösa ställning. Till helt nyligen var hon blott musiklärarinna. Hon skulle göra underverk, om hon ville beträda scenen, har man sagt mig, och man har ock töreslagit henne något sådant, men hon har bestämdt vägrat detta. Under säsongen förtjenar hon omkring fem pund i veckan. Hvilken ömklighet för -en-gudiona!