Dagens Nyheter – 17 januari 1874, sida 2

) riksdagsmännens fullmakter i förrgår, hvarvid endast en anmärkning förekom, och den dock ej af den vigt att den ansågs kunna till någon misstydning föranleda. Justitiestatsministern hade till denna granskning kallat 3 ledamöter af bankofullmäktige och 3 ledamöter af riksgäldskontoret. Till den deputation, som skulle hos konungen anhålla om tillsättande af talman, hade ålderspresidenten utsett följande ledamöter: ye Troilius, ordförande, samt hrr e Geer, Rydin, v. Platen, Olsson, Jansson, Wallenius, Hamberg, Rettig och Wallin. Deputationen skulle kl. 12 begifva sig till slottet. hb Till slut tillkännagafs att i dag lördag 2 öfverstekammarjunkare komma att infinna sig för att inbjuda riksdagen till öfvervarande af riksdagspredikan etc. Härefter anställdes upprop med kammarens ledamöter. Kl. 12,15 m. kom den re åter, som blifvit utsedd att anhålla det hans majestät konungen ville tillsätta talmän. Dess ordförande framförde till kammaren ätt till talman blifvit utsedd landshöfding grefve G. Lagerbjelke och till vice talman friherre ÅA. Faänck. Grefve Lagerbjelke helsade derpå kammaren med följande tal: Mine herrar! Då vi nu åter samlas till förnyade riksdagsarbeten, tillåten mig,-m, h., att till eder frambära en vördnadsfull önskan om lycka och framgång för dessaarbeten. Att de blifva omfångfrika och vigtiga ligger i sjelfva-sakens natur, att de komma att utföras med fosterlandskärlek, skarpsynthet, kraft och klokhet, derför ären I, m. h., en säker borgen. På förhand lyckönska till ett blifvande arbetes välsignelserika frukter kan ingen; men en liflig önskan derom, ett uppriktigt bemödande derför, en förhoppningsfull förtröstan derpå äro för oss alla gemensamma, liksom vi alla mötas;i den från hjertat gående önskan; Gud bevare konung och fosterland! Lifvad af dessa känslor, anhåller jag vördnadsfullt ae kammarens vänskap och förtroende få vara innesluten. Härefter företogs val af sekreterare, hvartill utsågs riddarhussekreteraren Brakel. Val af ledamöter i talmanskonferensen och i utskotten uppskötos till nästa torsdag samt val af de ledamöter af kammaren, som jemte talman skola tillsätta kanslipersonalen till i dag vid kammarens sammankömst kl. 12 m. Andra kammaren. Grefve Sparre, som af alla kammarens 1edamöter bevistat de flesta riksdagarne, öppnade sammanträdet-med ett tal, hvilket hr grefven med sin kända välvilja mot publiciteten vid höflig anmodan vägrade att utlemna. Vi vilja dock ur minnet återgifva hr grefvens mot förväntan ointressanta helsningstal: Sedan grefve Sparre helsat ledamöterna välkomna och förklarat att endast det föga afundsamma åldersföreträdet berättigat honom att nu öppna andra kammarens förhandlingar, påminde han om nu instundande riksmötes stora hufvudfråga, hvilken han önskade en lycklig lösning och hvilken han ej betviflade skulle vinnas, helst då talaren trodde sig kunna gå i god för deras rena afsigter, hvilka åtagit sig densammas utredande (regeringen ?). Vidare ville talaren, som ansåg otillåtligt att utan ändamål säga fraser inför denna församling, som icke kommit samman för att hålla tal, lott framkasta som sin förmodan att denna riksdag. skulle bli betydelsefull i historien. erefter tillkännagafs att inga jäf eller anmärkningar förekommit vid fullmakternas granskning. Hrr Rubenson och Hedin åtogo sig benäget att bli protokollsförare tills dessa tjenark 6 a h id åtskilli ärpå företogs upprop, hvarvid åtskilliga bäameter falkiadesrn P a En deputation af hrr Fock, P. Olsson (Helsingborg), Kolmodin, C. A. Larsson, S. Nilsson i eröd, Grenander, Johannes Andersson, y. Schultzenheim, Lundqvist, Ola Andersson och BSantesson afgick vid tolftiden för att afkonungen begära talman och vice talman. a En öfverstekammarherre infann sig nu och tillkännagaf; att i dag på middagen kl. 12 skulle två öfverstekammarjunkare uppträda och bjuda kammaren till den sedvanliga riksdagspredikan i Storkyrkan med åtföljande ceremonier på rikssalen om måndag; hvarpå följde utdelning af biljetter till rikssalen. nder denna del af sammanträdet inflöto dels bevittnade läkarbetyg, dels ursäktande telegrammer från icke närvarande ledamöter. Deputationen återkom och tillkännagaf friherre Fock, att kungen nämt landshöfding Asker till andra kammarens talman och godsegaren Åkerhjelm till vice talman och att dessa hrr inför h. m:t aflagt den erforderliga eden. Grefve Sparre öfverlemnade klubban med några helsningsord, betygande hr Asker kammarens glädje att återfå honom såsom talman. Hr Asker intog nu ordförandeplatsen och yttrade: Mine herrar. Det förnyade uppdraget att leda edra öfverläggningar innebär ett förtroende, som ålägger mig att förtjena kammarens. I det offentliga livet må räknas för lycka när den otillräckliga förmågan icke undanskymde goda afsigterna vid utöfmingen af ansvarsfulla pligter. 3 i; i sordningen är hvarje mening inom företa kådagr berättigad att göra sig gällande,