Dagens Nyheter – 10 januari 1874, sida 2

och offrens antal en försvinnande småsak i jemförelse med det martyrskap, som de kristne tillfogat hvarandra eller sina ickekristna medmenniskor. I sammanhang -med en egenskap, som kallas tydlighet och hvilken skall innebära, att den heliga skrift framställer allt, hvad menniskan till sin eviga salighet behöfver känna, så enkelt och klart, att det af hvarje menniska kan inhemtas, tillskrifver teologien bibeln äfven förmågan att tyda sig ER För att icke omröra så högvigtiga inkast mot denna förmåga och denna egenskap, som kunde ligga i den ännu alltjemt fortgående striden om Jesu gudom, uppmana vi läsaren allenast att gifva akt på de många olika öfversättningarne af åtskilliga ställen i de två sista kapitlen af Apostlagerningarne. Jemförelsen blir naturligtvis intressantare, till ju flera språk och nttolkare man kan utsträcka den; men med afseende på det utrymme och de läsare, vi här beräkna, inskränka vi oss till en jemförelse mellan hittills gällande bibelöfversättning och den af kommissionen föreslagna och inskränka oss ytterligare till anförandet af allenast ett par — tre exempel. I Ap. G. 27: 17 har gamla öfversättningen: och då de fruktade, att det skulle komma på sandrefvelen, kastade -de ett hinderfat ut. Kommissionen här i stället: och sedan de, af fruktan att drifvas å sandbanken, hade refvat seglen ut. Sämma kapitel, 40:de versen, säger gamla öfversättningen, att när de hade upptagit ankaren; gåfvo de sig till sjös, hvilket ställe deremot af nya öfversättningen återgifves sålunda: sedan de först kapat ankarna och släppt dem i hafvet. I kap. 28: 11 förmäler gamla öfversättningen om ett skepp ifrån Alexandria, uti hvilkets baner stod Castor och Pollux. Nya öfversättningen åter tyder grundtextens ord så, att skeppet i framstammen var tecknadt med Dioskurernes bild: I s13:de versen, samma käpitel, börättar gamla öfversättningen, att dädan seglade vi omkring, och kommom till Regium, hvilka ord nya öfyersättningen deremot förstår så, att sedan vi lossat ankar och farit derifrån, kommo vi till Regium. Således lossa ankaren i stället för upptaga dem, släppa anKarna i hafvet i stället för att gifva Big till sjös, framstani i stället för baner, lossa ankar i stället för segla omkring o. 8. V. Hvad orden baner och framstam angår, så förekomma de icke på detta ställe i grundtexten, hvilken allenast gifver vid handen, att fartyget var tecknadt eller betecknadt med Dioskurerne, Zeus-piltarne, förmodligen deras bilder, såsom tecken till fartygets namn, eller utom detta ock till skydd: Hvad åter sådana uttryck angår, som kapa ankarna eller lossa ankar, så vore intressant höra sjömäns omdöme om dem. Man får icke fordra af de prester och teologer, som deltagit i kommissionens ärbeten, att de skola vara hemma äfven i den nautiska vetenskapen: eller dithörande. konsttermier; men efter nu bibeln har inlåtit sig äfven på sådana ämnen och efter. här måste blifva fråga icke blott om ) riktig mening, utan äfven om riktiga ord, så hade utan. tyifvel. varit skäl, att före Atergifråndet af ifrägavarände specielä konsttermer rådfråga män ar facket. Vi medgifva. slutligen gerna, att. för galigheten. synas : ofvan. omrörda bibelställen vara af förhållningsvis mindre vigt; men sådana olikheter: och tyetydigheter förekomma äfven på andra och vigtigare ställen i bibeln; och i sig sjelfva måste alla bibelställen vara af oskattbar vigt, såvida de skola anses såsom Guds ord. Vi medgifya ock, att till följd af mångahanda upptäckter och -Vunna resultater i vetenskapligt af-: seende en ny öfversättning kan få rättmätiga skäl till ändringar eller utdömanden i den: gamla; mencden fromma och enfaldiga uppenbärelsetrön är lika konseryativ, och misstänksam; som den är godtrogen, Så mycket nödvändigare blir då för den. nye öfversättaren att tillvinna sig ett sådant förtroende;-att hvarje hängs åtgärd, den må gälla ändring eller bibehållande, utgallring eller återbördande, härledes uteslutande från denmest opartiska och. öppenhjertiga. trohet emot grundtexten, .. Det blir eljest fara värdt att man allenast väcker split och partisinne eller att den fromhet ock enfald, om hvilka vi nyss nämde, allenast blifva villrådiga och sålunda så mycket lättare rof för kolpoörtörer och vinkelpredikanter: