Dagens Nyheter – 10 januari 1874, sida 2

— VV -—-— sig till Arthur med fast röst, att, sedan vi sjelfva råkat i fattigdom, antaga ett anbud, som försmåtts.i vår välmakts dagar. Men, doktor Helmer, då jag nu: fritager er från uppfyllandet saf-ert för flera år sedan gifna löfte, ber jag er dock att utan övilja mottaga mitt afslag och att ni fortfarande. som ittills. måtte, skänka mig er vänskap och ding. a SR SR SG — Det var ätt tala som en hertiginna, skulle ofelbart den .gamlö pennfäktaren, som en gång gifvit henne det namnet, hafya utbrustit, om han nu hört henne, ocK förvisso skulle han icke känt sig. litet stolt öfver den skarpblick, som låtit honom vid första ögonkestet bedöma hennes karaktär. — — Den unga flickans ord utofvade emellertid en högst olika verkan på hennes båda åhörare, Medan grefven spratt upp ur sin d en skymt af TR fördna kraft a och med ett blixtrande ögonkast utin yrede,-yäl de ÖR hur Hel mer med en förebrående blick till sin fordna älskarinna. . — Är det så löftet infrias, som en gång gafs mig: Så länge mitt hjerta klappar eger ni ock min tror? Älskade Sigrid, är det så ni lönar deck. ogtaste af edra vänner? Skulle jag, sedan jag i fyra lång år oafbrutet Sökt Aterfinna min dera lycka, nu finna den för att gehast se den