den 3 januari, då cortes enligt sitt beslut af den 20 sept. åter skulle sammanträda. Cästelar mötte med ett repöblikanskt frisinnadt budskap, i hvilket han utlofvade stora och välsignelsebringande reformer och i allmänhet uttalade sig på ett sätt som borde ha vunnit för homom och hans grundsatser alla republikens sånna vänner inom församlingen. Men han ställde sig i opposition, å ena sidan mot federålisterna, och å den andra mot de radikale och erKöll i följd häraf mot sig en majoritet af 120 röster, hvilken majoritet beslöt fillsåttandet af en ny regering. Således stod man vid den oundvikliga krisen. Ville Cåstelar qvarstå vid makten; återstod för honom ej annat än att upplösa församfingen. Men i Spanien går något sådant ej för sig med ätt än vapenmakt; och krisen löstes, åtminstone tillsvidare, på så sätt att generalguvernören i Madrid, general Pavia; med soldater omgaf det hus der cortes sammanträder, och Med bajonetter upplöste sammankomsten. De hittills ankomna knapphändiga telegrammer ge icke stöd för det antagandet vi gett göras, att denna statskupp egt rum på någon annans föranstaltning än Castelars; eller att den varit tillställd just för att störta denne. Allt antyder att Castelar ännu qvarstår vid makten, men att han omgifvib sig med en ny minister, hvars sammansätt? ning tyckes antyda att anti-federalistiska ock änti-radikala grundsatser skola komma att kanske ännu mera än förr leda regeringen; Om detta senare vittnar ock den order som utgått till guvernörerna i landets alla pros vinser att indraga de tidningar som förfäkta federalistiska och carlistiska åsigter. Haru länge den närvarande ställningen i Spanien kan komma att bibehålla sig och hyilka försök den nu slågna måjoriteten inom -cortes skall göra att underminera gin besegrare, det skola välde närmaste dagarne och veckorna utvisa. Den nuvarande Tegeringen ärnar emellertid först och främst göra slät på inbördeskriget för att, då detta lyckats henne, tillgripa plebiscitet, den alls männa folkomröstningen för att dymedelst få bestämd den regering och den form af styrelse spanska folket önskar sig: