Dagens Nyheter – 2 januari 1874, sida 1

-—0 — sätt upprätthålla det gamla namn, som hans förfäder höljt med ära, och med en ståtlig figär i förening med ett synnerligen fördelaktigt utseende och hväd man kallar godt hufvud hade han snart skapat sig en lika framstående ställning i både det kommunöglå öch det politiska lifvet. Ledamot af riksdagens andra kammare, tillförene ordförande i sitt läns landsting, hvilken ära han döck numera undanbedt sig, och af konungens vörsonliga vänskap dragen till monarkens närmaste omgifning, stod kammarherren såTedes i sin fulla mannakraft, på höjden af ätlseende och lycka. Också var det icke vöäderligt att han, der han skred fram bland den lysande samlingen, bar sitt hufvud högtoch lät ett sjelfbelåtet leeiide upplysa de ännu nästan ungdomliga dragen. Grefvinnan åter var i allt en motsats till sin make, Liten till växten, med ett allwörligt, nästan svårmodigt uttryck i det bleiSansigtet, gick hon vid sin reslige makes Sida narare med utseendet af en blifvande nanna, som längtar att ifrån verldens bullrande lani begrafva sig i cellens dystra tystnl, än det af en lycklig maka och moder, söm i denna verldens högsta och mest lysunde kretsar fraiilefyver idel solbelysta dagar. Men detta bleka ansigte var med all sid sorgbundenhet tilldragande; ur de stora milda ögonen strålade en rik och ädel själ soh i det knappt märkbara; men ändå så