Dagens Nyheter – 29 december 1874, sida 2

mera anses vara fullkomligt konstateradt. Genom vetenskapliga, geologiska undersökningar, genom schaktsänkningar och grufvearbeten samt genom en stor mängd på olika bolags bekostnad utförda borrningar har man erhållit visshet härom; likväl kan icke förnekas, att ännu flere, noggrant och på lämpliga ställen utförda djupborrningar erfordras, innan de särskilda flötsernas läge och samband med hvarandra samt deras mäktighet inom formationens olika delar kunna med säkerhet bestämmas. Mest känd och undersökt är formationen inom det område, som i ett sammanhang sträcker sig alltifrån Höganäs (2 mil norr om Helsingborg) till trakten af Landskrona i söder och till Söderåsen i sydost. Att brytninfsvärda kolflötser förefinnas inom detta område torde icke kunna förnekas, ty alltsedan början af 1700-talet hafva stenkol brutits på flere ställen derstädes, och för mnärvarande pågår gifvande kolbrytning vid Hö ganäs samt vid Billesholm och Bosarp, 2 och -14 mil öster om Helsingborg. I Kropps — — — — —hpIE. ! rr RER OPP Ae RR RA ROR RO OR OR aktiebolags kolgrufva vid Bjuf, 2 mil ostnordost om nämda stad, är kolbrytning äfven. nu påbörjad och ämnad att fortgå i ganska stor skala. Ett enstaka stenkolsförande område finnes äfven i trakten af Eslöfs jernvägsstation, hvarest Eslöfs stenkolsgrufveaktiebolag upptager kol vid Stabbarp ur ett gammalt schakt, på samma gång som ett nytt förberedes för upptagning af eldfast lera och stenkol. Förutom ofvannämda kolfält, hvilka redan äro beskrifna i den af undertecknad författade Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation, som sommaren 1872 utgafs från geologiska byrån och finnes i bokhandeln tillgänglig, har ett stort kolförande område blifvit genom borrningar uppdagadt i trakten af Engelholm; Angående Engelholmstraktens kolfält, hvilka äro ämnade att ingå till Rönne stenkolsaktiebolag, ha hrr rofessor C. W. Blomstrand och docenten . Lundgren yttrat: Dessa och andra uppgifter rörande borrningarnes resultat, jemte borrprof, som oss förevisats, ställa utom allt tvifvel, att ofvannämda fält befinna sig inom områdetför den stenkolsförande formationen, iksom ock af dem framgår, att ganska starka kolflötser inom desamma förekomma, om också, såsom, vid. borrningar i allmänhet, frågan om flötsernas mäktighet och renhet ej kan anses fullt afgjord. Vid Höganäs uppfordras dagligen 5 å 6,000 kubikfot stenkol (och eldfast Tora), och dag: iga uppfordringen af stenkol vid Billesholm utgör för närvarande omkring 1,800 kubikfot. Om anledningen dertill, att man vid nämda grufvor funnit fördelaktigt att icke drifva kolbrytningen. i ännu större skala, är här icke tillfället att orda; säkert är emellertid, att de bearbetade kolflötsernas beskaffenhet och mäktighet icke skulle lägga hinder i vägen för till och med de uppgifna qvantiteternas flerdubblande. De särskilda kolflötserna äro icke alltid af likartad beskaffenhet och mäktighet. På flera ställen, såsom vid Höganäs och Billesholm 0. s: v., utgöras de icke af enbart rena kol, utan af flere med skiffer omvexlande kollager, hvilkas sammanlagda mäktighet uppgår till omkring 2 fot. På andra ställen åter, särdeles der flötsernas mäktighet är något mindre, kan man icke urskilja några särskilda skifferlager i kolen. I allmänhet underlagras kolflötserna af eldfast lera, som utgör råmaterialet vid tillverkningen af eldfast tegel och lerkärl. Denna lera uppbrytes samtidigt med stenkolen (t. ex. vid Höganäs, Ståbbarp och Bjuf) samt eger nästan lika stort värde som dessa senare. Att äfven en kolflöts, som innehåller mindre än 2 fot rena kol, bör löna sig att bearbeta, särdeles då jemte kolen äfven erhålles eldfast lera, kan man finna deraf, att i Westfalen, i närheten af Minden, en icke mera än 1 fot 2 decimaltum mäktig kolflöts, liggande på 282 fots djup; sedan längre tid tillbaka med fördel brutits. : Af det föregående synes, såväl att stenkol i riklig mängd förefinnas i Skåne som att: flötserna i allmänhet torde vara tillräckligt mäktiga för att kunna bearbetas. Och ändock motsvarar. den årligen inom Skåne brutna och uppfordrade qvantiteten stenköl på långt när icke behofvet. Den under hvartdera af de senare åren uppfordrade kolmängden, omkring 2 millioner kubikfot, utgör nemligen icke mera än vid pass en tiondedel af den qvantitet stenkol, stenkolsstybb och koks, som samma år utifvån infördes i landet , MYkuERS oc Ca gng HJ Aro då icke de skånska stenkolen används bara? — Jo, enligt hvad flerfaldiga praktiskt utförda försök öch deröfver gifna intyg bevisa, äro de fullt användbara till nästan alla de ändamål, hvartill engelska begagnas, ia den , bästa, sorten öfverträffar till och med i flete afseenden de i handeln förekommande engelska stenkolen. . Visserligen. äro da ej fullt så . hållfasta, koksa icke. och gifva ej fullt si stark hetta som de bästa engelska, men dessa bristör torde, oberäknadt ået lägre