Dagens Nyheter – 20 december 1873, sida 5

— Förslag till ny arbetsordning i statsdepartementens expeditioner. Regeringsdepartementens kansliexpeditioner hafva naturligtvis varit inbegripna i de embetsverk, hvilkas ombildning man länge påyrkat. Alltsedan några år efter att departementalstyrelsen infördes, har i stegrad grad den klagan hörts, för hvars befogenhet kännbara bevis nog funnits och finnas, att vissa departementschefer eller statsråd varit så öfverhopade af löpande ärenden, att de ej haft nog tid öfrig att egna åt vigtigare samhällsfrågors lösning, hvaraf följt, åtminstone i någon mån, den brist på initiativ, hvarför i synnerhet de senare årens regering gjort sig bemärkt och fått uppbära anmärkningar. Detta hopande af löpande småärenden på chefen, som af sådant aldrig borde vara upptagen, har naturligtvis -berott derpå, att honom underardnade embetsmän icke haft sådan ställning, att de kunnat lemna honom nödigt biträde vid målens utredning, hvartill kommit på sista tiden att antalet af en del mål, i följd af landets exempellösa utveckling i flera riktningar, betydligt ökats, ja, i flera fall mångdubblats. Det är hufvudsakligen fyra departements kansliexpeditioner, som i följd af antydda orsaker visat sig kunna göra alltför ringa gagn, nemligen landtförsvars-, civil-, finansoch ecklesiastikdepartementets. Högsta graden inom dessa expeditioner innehar exper ditionschefen. Närmast är expedirtionssekreterare-befattningen (två eller flera sådana finnas inom hvart departement), hvars innehafvare har till skyldighet att angående till honom af exp,-chefen öfverlemnade mål uppsätta för föredragningen erforderliga berättelser samt ansvara för upp sättning af expeditioner. Under honom står protokollssekreteraren, hvilken förer protokollet inför k. mst i statsrådet och, när så erfordras, biträder vid expeditioners uppsättande. Dernäst kommer kanslisten, som uppsätter eller renskrifver hvad honom anbefalles. Kopisten, som följer, i ordningen, syssclsättos hufvudsakligen med expeditioners utskrifning och kollationering. Under dem stå extra ordinarie kanslisterna, hvilka ej hafva någon bestämd sfer för sin verksamhet, utan hjelpa till hvar det bäst behöfves. i Organisationen af dessa expeditioner har, såsom förut nämdes och såsom synes deraf att endåst exp.-chefen har skyldighet att uppsätta betänkanden i inkomna mål, men alldeles icke exp.-sekreteraren, sålunda vältat hela bördan af det mest tidsödande arbetet på expeditionsoch departementscheferna.