Dagens Nyheter – 13 december 1873, sida 1

barma er öfver Lucilla — hon skall säkert icke älska mer än en gång. — Gosse — tig! Du vet icke hvad du begär! Strathmore sjönk ned på en stol och gömde ansigtet i sina händer. Ynglingen fortfor ännu en stund att med ädel värma föra sin leksysters talan, Han trodde, att hon led lika mycket som han . sjelf, och glömde sin egen sorg vid tanken på henne. Slutligen reste sig Strathmore upp, och hans aunsigte, som bar spår af en häftig själskamp, var nu temligen lungt. — Det gifves skäl, förhållanden i det förflutna, som för mig göra tanken på ett giftermål ytterst förhatlig, yttrade han långsamt och — och hvarför är du så enträgen i detta afseende? Du har ju tillstått för mig att du sjelf älskar henne? — Just derför att jag älskar henne, vill jag se hennes frid betryggad, ehuru jag vet att hennes lycka. kommer att göra min egen lott så mycket tröstlösare. Detta svar gick Strathmore till hjertat; han lade sin hand tungt på hans axel och sade: — Lionel Carryll, du är ädlare än jag. Ynglingens läppar darrade, han drog sig tillbaka och yttrade: — Mylord, ni torde förlåta mig, att jag redan i dag lemnar ert hus. Jag förmår icke stanna på ett ställe der — der...