Dagens Nyheter – 8 december 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Från Frankrike, Man har nu närmare underrättelser ovå anledningen hvarför högern insatte två medlemmar af venstern i trettiomannautskottet vid den sista omröstningen till detsamma i torsdags. Örsaken är derna. Vid nationalförsamlingens sammanträde i onsdags afhöllo sig venstern och venstra centern helt och hållet från att rösta. De sade att enligb vanligt parlamentariskt bruk borde ett utskott, tillsatt genom omröstning, innehålla ett proportionerligt antal af minoritetens män och att de nu borde ha 13 medlemmar i utskottet i stället för att de hade blott 3. Majoriten vidhöll likväl sin afsigt att till de två återstående platserna inom utskottet utse män ur sina led. Då valvoteringen pågått två timmar, hvarvid med långa mellantider en och annan deputerad infann. sig vid valurnan och nedlade sin röst, ropade man att omröstningen skulle afslutas., Talmannen förklarade då attsekreterarne uppgifvit att endast 337 röster blifvit afgifna, ehuru 370 fordrades för att omröstningen skulle ega laga kraft, och att han derför tännu ville hålla omröstningen öppen... Till nästa år! ropades då, och under det talmannen ännu en half timme satt der med korslagda armar, seende på valurnan, infann sig ingen för att afgifva sin röst. Slutligen blef situationen alltför löjlig för att kunna fortfara och urnan borttogs. — Venstern förklarade nu att dess värdighet, hvilken blifvit ovärdigt förfördelad, gjorde det för den nödvändigt att handla såsom den gjort, och sammanträdet ajournerades till dagen derpå. Då blefvo, som man vet, två medlemmar af venstern verkligen insatta i utskottet, och dermed tyckes venstern låtit sig nöja. Man kan således ändå vinna något genom att vid lämpliga tillfällen — afhålla sig från att rösta. Mac Mahon har beslutat att låta alla de officiela vinterfesterna hållas i Paris, icke i Versailles. Man anser i allmänhet detta vara ett tecken till att nationalförsamlingen i en snar framtid skall bli uppmanad att hålla sina sammanträden i Paris. Prins Soutzo, hvilken nyligen i den omtalade duellen sköt Nikolaus Ghika, har jemte sina sekundanter tillsändt statsmyndigheterna en skrifvelse, i hvilken de förklara att de vilja inställa sig inför domstol om en viss tid blir dem medgifven, mm so ce 0 ro ot hb -HH 2 I preussiska riksdagen har centern, eller de ultramontane, under ledning af Windthorst, Reichensperger och Mallinckrodt ånyo satt sig i spetsen för ett liberalt förslag, hvilket, liksom det förut omnämda angående införandet af allmän valrätt, har bragt de mnationalliberale i den obehagliga situationen att se det parti de eljest bekämpa såsom reaktionärt taga initiativet till reformer som de mot sin vilja åtminstone till en del måste understödja, om de icke skola blifva sina grundsatser otrogna. Vid sammanträdet den 3 dennes afgaf nemligen den ultramontane riksdagsmannen Bernard en motion om upphäfvandet af stämpelafgiften å tidningar. Denna motion gaf anledning till liflig diskussion. Sedan Schlieper, af det nationalliberala partiet, på ett ironiskt sätt yttrat sin glädje öfver att medlemmarne af centern nu, i trots af den påfliga encyklikan, hade omvändt sig och blifvit uppriktiga vänner till prössfriheten, tog Windthorst ordet. På ett skarpt sätt replikerade han den föregående talaren och vände sig sedan mot regeringen, med yttersta häftighet tadlande hennes inverkan på den inoch utländska pressen. Han påstod att pressen nästan var monopoliserad i regeringens händer derigenom att en stor mängd tidningar både i och utom landet. skrefvo för regeringens räkning, oafsedt det att en del tidningar efter öfverenskommelse måste hålla flera spalter öppna för medde-. landen från regeringen, att det i följd häraf icke fanns någon fri press i Preussen och att det var omöjligt att konkurrera med regeringens organer. Windthorsts långa och ytterst häftiga anfall besvarades af Camphausen, rikskanslerens representant i kammaren, som bemötte en del af de uppgifter och yttranden den nämde talaren framställt. Hvad regeringensledning af pressen beträffar ville han icke närmare ingå derpå. Det skulle, sade han, måhända vara mycket kärkommet för hr Windthorst, i anledning af det mål han har i sigte, att få noggranna upplysningar om huru regeringen i detta afseende förhåller sig, men jag vill icke göra honom den tjensten att upplysa honom derom. Camphausen yttrade för öfrigt att regeringen icke hade något mot Bernards förslag om stämpelafgiftens upphäfvande. Virchow, fortschritspartiets ledare, var af den åsigten att regeringen i vissa hänseenden inskränkte pressen. alltför mycket, men påminde. för öfrigt det klerikala partiet om att den af kyrkan utöfvade censuren stod i den skarpaste motsats till den nu begärda pressfriheten och att han icke kunde förklara denna motsägelse på annat sätt än att centern. i den stora nöd hvari den be