Dagens Nyheter – 5 december 1873, sida 2

rifvit detsamms, Bitarne öfverlemnade han åt kassören. : Den nyfikne kaströren sammansatte emellertid styckens, af hvilka blott ett saknades. Men just å båda sidor om den lucka som härigenom uppkom å qvittot fann man märken af en stämpel samt första och sista bokstafven af en underskrift, hvilken lätt igenkändes för att vara dan ofvannämda bankirens. De märkvärdiga bitarna befinna sig ännu i bolagets arkiv. SMan kan tänka sig hvilket uppseende denna historia väckt inom parlamentariska kretsar, isynnerhet som det ej är den enda af samma slag de deputerade ha att förtälja om samma hertigX. Är denna histora sann — såsom hon säges våra — då ger hon ett ohyggligt, öhärä tyvärr icke ensamt stående bovis på den moraliska ruttenheten i de högsta legren af franska samhället och vittnar illa om de maktegandes val af verktyg och förtroendemän. Är hon icke ssnn, då vittnar hon lika ofördelaktigt om den gemena taktik politiska motståndare i Frankrike använda mot hvarandra. — Derför — och emedan intet annat, förhållandena betecknande, finnas att i dag omtala från Frankrike — ha vi återgifvit henne. Om grefvers. af Chsmbord besök I Frankrike dagarng före omröstningen öfver Mac Måhons maktförlängnving innehåller Times följande intressanta skrifvelser: CGrefvens af Chatabörd ervishet att fasthålla vid minä grundsåtser är nogsamt bekant. Han kan icke inse att hans pligt gent emot Frankrike är att öpphöra med att lägga binder i vägen för en varaktig regerivg, Mau kän likväl icke förneka att han j ja icke besitter utmärkta egenskaper och den är långt ifrån någon vanlig person. --Men han är på ssmma gång högsinnsd och trängbröstad. Han har Don Qaixtotos enkelhet och oförskräckthet men beherskas liksom denne af en fix id6: Detta visade sig klart under kavs senaste uppehåll i Frankrike. Han var icke blott i Paris utan äfven i Versailles, och, hvad som är det -märkvärdigaste, det var med kvapp nöd man kunde hindra honom från att presentera mig inför nationalförsamlingen. I Paris bodde han hos en medlem af den högre legitimistiska. aristokratien och gaf talrika audienser. De orleanska prinsarne, bland andra hertigen af Aumals, besökte hozom -— detta står i strid med andra förut ef oss meddelsde uppgifter, men man har alla skäl att antaga att Times brefskrifvare är väl underrättad — och den sisträmde skall i synnerhet ha fattät stor tillgifvenhet för honom. Före sin ankomst till Frankrike förstoål grefven af Caambord icke det intryck hans sista bref hade gjort, och då hans vänner utvecklade ssken för honom, förklarsde ban att allt berodde på ett stort missförstånd, som mänte förklsras, och att han för att göra defta själf vills gå til. nationalförsamlingen, bestiga talärestolen dch utveckla sina äsigter. Man ssde honotp stt denna plan icke kuude genomföras, stt han icke skulle få ordet och att föjderoa af ett sådant steg vore oberäkneligs; men det var icke desto mindre blott med stort besvär man lyckades afhälla boroöm härifrån. Den 19:de november på natten, då debatten om förlängningen uf Mac Mahons fullmakt afslutades, var han i Versailles. Det var då bats bostämdå sfsigt att våga ett sfsörende och oförvägt steg i fall Mac Mahon ej skulle få majoriteten på sin bida Han förklarade öppet att han skälle stiga till häst och i spetsen för prinsarne af mitt hus presentera nig för nationen; det var, vade han, hong pligt såsom reprtesentunt för den bourbonska linien att bestiga brescbön, då Frankrike stode på väg att störtar mig: i kaos. Man gjorde invändningar och föreställningar, mån sade honom satt han öfelbart skulle blilönmördad. Hvad gör det?, sade han; Smin princip sksllötverlefya mig och min perio är af rioga betydelsö nu då jag har efterträdåre. Mac Muahons geger gjorde likväl detta till ytterlighet gående och högst opraktiska uppträdande om intet. På varfvet i Chatam bygges för närva rande för engelska flottens räkning ett krigsfartyg af osarhörda dimensioner. Det skall ega 9,400 tons, drägtighet, bära maskiner om 9,000 hästkrafter, föra 12 kanoner och komma att kallas Superb. Större delen af det inre jernpansaret är redan färdig. På detta skall sedår läggas ett lager af trävirkb och först utispå detta skola dö yttre, gröfva pansarplåtarne fästas, De senare skola dock till. största delen ej komma att påläggas förrän fartyget löptaf stapeln; --Hongersnöden i Indien tyckös komma att hemsöka ett betydligt större antal menniskor än man först förmodade. Till en: början trodde man nemligdå att 20 millionef, nu vet man att 60 millioner menniskor hotas med hungersnödens alla fasor, Risskörden väntas komma satt uppgå: till blott nägra ättondelar af hvad eljest brukar vara vanligt, och than måste tänka på att avskaffa och utdsla omkring 40,000 tunnor ris dagligen. Förenivgar ha bildat sig såväl bland engelsmännön tom bland hinduerna i de lyckligare lottade delarne af landet, och man FET EE I ESEEREENRTNET VISST SYTT SNRA SSA