Dagens Nyheter – 2 december 1873, sida 1

ganska betydlig derigenom att man, för att vara säker på att kunna utbetala en större summa, nödgades i tid skrinlägga penningar, emedan man omöjligt kunde lita på att alla enskilda låritagåre på dagen skulle kunna erlögga det hos dem uppsagda. Det var också ganska vanligt att man vid så vigtiga tillfälle som vid en köpeskillingsliqvid sökte ställa så till att man; omallt gick i ordning, skulle få in dubbelt så mycket som sjelfva utgiften, Ni är: det allmänt kändt, att endast noggrannhet i liqvider gör möjligt för affärsverksamheten att skydds sig mot ränteförlusten, hvilken eljest. alltid skulle blifva mer betungande i samma Ynån som -affärerna blefve större. -Depositionisrörelsåns stora enkelhet har också ledt dertill; stt enhvar kan utan Hbiträden eller bjelpnedel handhafva sing egna affärer, och näst sparbanksboken finnes intet sätt för fruktbargörandöt af de: smärre kapitalerna, med hvilket allmänheten blifvit mer förtrogen. Om staten eller -allmänna hypoteksbankem :framdeles mot uppsägbara obligationer komme att upplåna penningar, kunna dessa papper för allmänheten: blifva lika beqväma gort bånkdepositionsbevisen ; men så länge obligationsuppläningen har ett litet lotteri i slöptåg och ihvårje obligationsinnshafvare för att undgå vexelförlust nödgas sorgfälligt studera de offentliggjorda listorna på utlottade obligationer, aå länge blir bankdepositiomsbeviset angenämare för allmänhetenän dem räntebärande obligationen. Postremissvexelrörelsen har in genstädes erhållit den fulländning gom här i landet. Att fill nästan hvilken ort som helst inom Sverigö kunna sända en större summa, represonterad af ett ends litet päppor, lika godt och tillfyllestgörande som ett motsvarande belopp bänksedlar, är egendomligt för det svömska bänkväsendet. T flöre andra länder betalas en prövision för erhållande af dylik jvexel. I Erbgland eörhålles vexeln utan afgift, men lyder på sju dagars sicht, så att emottagaren af liqvidesn får vänta i sju dagar eller också. vidkännas ett ränteafdrag, som då blir bankens vinst. Här fann man, att de enskilda bankerna, om än med blott ringa fördel, kunde Kostnadsfritt betjens allmänna rörelsen med postremissyvexlar. De kunde det emedan de ega banksedelutgifningsrätt och således vid sina afdelningskontör kunna hålla kassa uti egna sedlar, som icke då kostar dem någon ränta. Vidare ha de enskilda bankerna vexlingsombud i hufvudstaden, hvarigenom deras banksedlar utar vidare tagas såsom god betalning öfver hela landet. När nu en af annan bank utgifyen postremissvexel presenteras i ett bankkontor i landsorten, så tillvexlar man sig den möt egna banksedlar. Och enär hvarje bank har behöf af att till Stockholm remittera förstärkning af gin der befintliga vexlingsfond, så är det en stor beqvämlighet att kunna ditsända postremissvexlar, hvilka alla derstädas äro betalbara. En apnan liten fördel uppkommer för bankerna dsrigenom att när de sälja en postremissvexel, så få de under några dagar begagna de såsom betalsing erhållna banksedlarne, hvilka en. ligt det gamla systemet gagnlöst instufvades uti postsäckarne för att resa omkring i landet. Man är så gerna benägen att tro att, ifall någon gör en liten vinst; deremiot någon annan nödvändigt skall drabbas afen förlust; men det kan med sl sanning sägas om postremissvexelrörelsen att inger derpå förlorar; men att en stor beqvämligbet och en betydlig tillökhing i rörelsemedlöt: genom detta system uppkommit. Enkelt och lättfattligt som det är, dröjde det ej mänga år a ER a a RT TT