Dagens Nyheter – 1 december 1873, sida 2

betare ömsesidigt ville understöda hvarandra i olyckan, skulle man kunna beskydda allt hederligt förvärf, och mot sådana skyddeföreningar inskrede icke myndigheterna blott man afhölle sig från politiken. Gladstone. hade, sade han, redan börjat taga de arbetande klassernas ställning i öfvervägande och Bright hade till och med gjort talarens program till sitt, det nemligen att srbetarne ekulle ha sin del af den engelska jordens atkastning, hvilken det kostar dem så stor möda ett få fram, Arch sade att han vore mer än pågonsin besluten att verka för utvandringen, på det att följden skulle bli den, att desom ega för mycken jordegendom icke skulle få någon att odla den. (!) Han lade mycken vigt på att arbetarne måste uppfostras bättra och talade om en liten tidning som hade 100,000 prenumeranter och 400,000 läsare, och hvilken vore dessa sina läsares intressen helt och hållet hängifven och som derför borde hållas af folket, hvilket icke bords bry sig det ringaste om Ystorborgarpressen. Fastän de mindre landtbrukarne hade 96 representanter i underhuset, hade dock, sade hr Arch, ett lagförslag, som gick ut på att förbättra jordbrukserbetarnes ställning. icke fannvit ett tecken till understöd inom kammaren, så hade harremännen de mindre landtbrukarne i sin makt, Men tiderna skola förändras. Till sist uppmanade hr Arch på det enträgneste arbetarne i Cansda och de Förenta staterna att understida sina transatlantiska bröder i striden för folkets sak mot ett fåtals oförsynta herravälde. Om folket, icke: ville skydda sig sjelft, funnes ingen som :ville hålla med det och på hederligt sätt föra dess tslan. Mr Arch har nu återkommit till. England. Da intornatisnela skiljedomstolarnes varmhjertade målsman, den engelska parlamentsledamoten Henry Richards, har: att glädja sig åt en lysande seger som hans idber nyss vunnit. i Då itslionska parlamentet den 24:de sist lidne november behandlade budgeten för utrikesdepartementet än utvecklade Maneini i ett lägre tal en motion, som gick ut på attitalienska regeringen vid första lägliga tillfälle skulle föreslå en skiljedomstol, och att hon, bland de bestämmelser som måste iogå i alla af benne. afslutna fördrag, skulle upptsga en artikel, enligt hvilken alla frågor, af hvad slag de vara månde, som skulle kunna uppstå i.anledning af dessa fördrag, skulle handläggas och afgöras af en skiljedomstol. Utrikesministern Visconti-Venosta biträdde Mancinis förslag, och. sedan äfven andra talare på det varmaste förordat detsamma, blef det af det italienska parlamentet enhälligt antaget.