Dagens Nyheter – 21 november 1873, sida 1

ett bittert löje; och dock wvisede han icke till fullo huru förtretad han var öfver att denne unge man vågat drömma om att bli älskad af Lucilla, som han sjelf ansåg alltför ren och upphöjd för att någonsin kunna besmittas af jordiska passioner, — Mitt hus är Lionels hus, svarade lady Castlemere kort och tvärt; ty hennes dottersson var henne lika dyrbar som Lucilla — eller egentligen ädnu dyrbarare. Hvad han känner för henne förtjenar dessutom visst icke att betecknas med sådana hånfulla ord som du derom begagnat; hans kärlek är — såsom alltid den första kärleken — blyg, ren, i hemlighet närd och högst vördnadsfull. Det skall aldrig kunna falla honom in att tala till henne i enrum ett enda ord, som ban ej lika gerna kunde säga i min närvaro. Hans tycke för henne har tillväxt i samma förhållande som han sjelf, och dess nuvarande styrka är honom helt visst obekant. Men i hvilken stund som helst kan han lära känna, huru det står till med hans hjerta, och sedan vill jag icke gå i borgen för hans tystnad. — Må vi derför i tid vidtaga åtgärder för att försäkra oss derom. Skicka honom till kontinenten, till Egypten, hvart ni vill... Han får icke vistas här under de långvari ga ferierna. Han får icke med. sin gråtmilda sentimentalitet grumla hennes friska sinne.