Dagens Nyheter – 18 november 1873, sida 2

Vid landtbruksakademiens sammankomst i går afton lemnade professor N. J. Andersson en utförlig, särdeles intressant redogörelse för vårt lands deltagande i den storartade trädgårdsutställning — den största hittills anordnade — som egde rum i Wien i början af förra månaden. Prof. Andersson hade haft det mödosamma uppdraget att åvägabringa en svensk afdelning af denna utställning, och resultatet blef, såsom prof. A. för någon tid sedan meddelade i tilningarne, det för Sverige mest smickrande, då nemligen det lills, aflägset i norden belägna och äfven hvad trädgårdsodling angår föga kända landet visade sig i fråga om hertikultur stå ej allenast i jomnbredd med utan äfven framför andra länder. Prof. A.lemnade en utförlig redogörelse för sina åtgöranden at få en svensk trädgårdsafdelning till stån Bland missgynnande omständigheter härvid omnämdes, att ett af de intressantaste bidrag till utställningen, som varit att påräkna, nemligen de utmärkta trädgårdsalster från Piteå, som telegrafkommissarien Ringius med särskild omsorg förberedt, gått förloradt trots vidtagna försigtighetsmått genom mellankomst af det slags amatörer, som under namnet trädgårdstjufvar lära vara ganska allmänna i vårt land. Nordligaste Sverige blef härigenom klent representeradt, men tillräckligt dock för att lemna en bild af trädgårdsodlingens ståndpunkt i Sverige. Flera personer och trädgårdsföreningar omnämdes, tack vare hvilkas nitiska medverkan vi blefvo i tillfälle att äfven å detta område uppträda i täflsn med andra länder på ett för Sverige hedrande sätt. Härefter lemnade jägmästaren Björkman en retiogörelse : för de förhållanden; under hvilka våra löfträd kunna utgöra föremål för egentlig skogshushållning. Härvid kom talaren att beröra den ännu föga utredda frågan om hagmarksskötseln samt fäste i sammanhang dermed uppmärksamhet på den tidiga betningens menliga inflytande på skogsåterväxten. Tal. omnämde såsom värdefulla 3:ne nyss utkomna skrifter: jägmästaren Gybergs Om insamling och förvaring af skogsträdfrös samt jägmästarne Sandblads och Gelertsens 4SOm skogsskötsel på mindre hemmansskogarX. Till öfverläggning för aftonen voro uppställda: 2:ne frågor: j td 1. Hvilka slåtteroch skördemaskiner utaf dem, som i senare tider till låndet inkommit, hafva visat sig mest ändamålsenliga? 2. Hafva i öfrigt några nyare redskap an skaffats till underlättaöde af arbete och besparing af handkraften vid åkerjordens skötsel och skördarnes tillgodogörande? Rörande dessa frågor hade professot Nathorst på Alnarp afgifvit ett skriftligt ut låtande, hvaraf framgick, att af de 2 slag af skördemaskiner, som allmänt brukas i Skåne, nemligen Samuelsons maskin (såväl den äldre som den s, k. royal) samt Johnstons harvesterX, hade den senare vunnit det största förtroendet. I en särskild skrift, som föredrogs; föreslås af hr -N:; att-akademien måtte med Danmark och Norge förena sig om anställande af årliga pristäflingar mellat olika blag sf dkördörhäskinrer. Denha x otion remitterades till -förvaltningskomitån. Professor Arrhenius och godsegaren Odelberg redogjorde för resultaten af Buckeyes skördemaskin, hvilken på senare åren vunnit stor spridning. Under senaste år hade 273 dylika införskrifvits från England. Af Bamleche ekördemaskin hade 54 ex. införts. Den vore äfvenledes väl vitsordad, men kunde ej täfla med den förra, hvilken i sin egenskep af sjelfafläggande hade ett afgjordt företräde. Hornsbys skördemaskin, deraf 146 ex. inkommit senaste året, hade äfvenledes goda egenskaper, Sammankomsten, som afslöts kl. 9, var talrikt besökt.