Dagens Nyheter – 15 november 1873, sida 2

Odtopparno eller två engelska mil från em, De voro väntade på Silverröst, men dagen för deras ankomst hade mäst blifva obestämd, emedan Strathmöre icke på förhand kunnat säga, när han skulle Bli i tillfälle att anträda färden, Han unnade sig föga ledighet från embetsgöromålen. Visserligen syntes han aldrig ha brådtom oerh klagade ej heller öfver en alltför trägen sysgelsättning, men han brände sitt lefnads ljus i bägge ändarne, såsori de flesta sf os vid hans ålder måste göra, om vi vilja vara af någon betydenhet. — Äh, pardieu! Jag önskade, att det i stället vore ett hotell vid rue Grammont, skrattade Valdor. Emellertid bör jag glädja mig åt att jsg har åtminstone: en treflig granne, ifall jag skulle behöfva uppehålla mig här någon längre tid. — Jag är ändå litet rädd för att ri skall finna lifvet i Devonshire mycket tråkigt; ty min mor har helt och hället dragit sig tillbaka från verlden, så att hennes hus företer föga lif och omvexling. — Jaså. Huru länge kan det vara sedan jag sist hade den äran att se henne? Jag var då en ung pojko — page ännu, och stolt öfver min blå med silfverbroderier prydda drägt. Lefver hon då alldeles ensam? — Åbnej, hon har blott upphört att del