Dagens Nyheter – 12 november 1873, sida 1

Mellan akterna, då vi vänta på femtonmannautskottets betänkande, torde det tillåtas framdraga några bevis på att det naktegande partiet i Frankrike:spänt bågen nästan till det yttersta: Det hänsynslösa förfarande, som det låtit komma: sig till last vid de otaliga personalomibytena inom förvaltningen, är ingenting i jemförelse med andra tilltag, som uppenbarligen afse att hindra motsatta åsigter från att komma till den stora allmänhetens kunskap. Dertill kan löggas, att regeringen icke vill veta franska folkets tänkesätt i den stora frågan, utan endast med sken af formernas iakttagande tillgodogöra sina partiintressen. Den nuvarande nationalförsamlirgen valdes i februari 1871 för att å nationens vägnar afsluta fred, enär allt vidare krigförande visade sig vara en ändamålslös grymhet. Man tänkte sig icke då annat än det närmast liggande målet: franska områdets utrymmande och krigsgärdena betalande till tyskarne. De kandidater, som ansågos vilja eftersträfva detta, valdes utan afseende på hvilka af de äldre partierna de möjligen tillhörde, Slumpen vållade att nära halfva antalet blef monarkister, hvilka tillsammans med det fåtal oefterrättliga, som finnas i alla rådplägande församlingar och som öfverallt äro lika oberäkneliga som förderfliga för de allmänna angelägenheterna, bildade den msjoritet, hvilken tog sig en makt, som icke blifvit densamma af folket förlänad. Denna majoritet har så mycket svårare att tänka sig ett vädjande till folket, som flertalet helt visst icke skulle komma att besvärag med nytt uppdrag, då nya val förr eller senare mäste företagas. Den makt, som en så beskaffad majoritet inom mnationalförsamlingen tillvällat sig, är så mycket farligare, som, ifall denna majoritet kommer att lägga handen vid utarbetandet af en ny författning, denna icke kan blifva hvarken frisinnad eller konservativ, utan måste blifva reaktionär och klerikal, Problemet är att genom förlängning af Mac Mahons maktställning, hvarvid han möjligen kommer att bibehålla benämningen: Republikens president, ehuru det rätteligen borde heta Frankrikes polisprefekt eller ge: neralguvernör, vinna den tid, som erfordras för att utarbetasådana vallagar, att en stor del af de nuvarande representanterna möjligen skulle kuona komma att återväljas. Ty utan inskränxning i valrätten skulle det blifva omöjligt att nog många. resktionärer blefve omvalda, emedan de år 1871 voro fredligt sinnade, men RA Ar AR TA Ft TT Nee ae gr