Dagens Nyheter – 4 november 1873, sida 1

mA nas mellan Österrike och det tyska riket och. att intet misstroende skall hindra de båda staternas uppriktiga samverkan, Dessas vänskap skall sträcka sig ända till det yttersta af den gräns som markerar deras ömsesidiga oafhängighet; men just derför är det ock sjelfklart att denna vänskap ingalunda kan vara en borgen för evig fred. Vår. personliga öfvertygelse är visserligen den, att om blott Österrikes och Tysklands regeringar riktigt fatta sina uppgifter skall icke lätt en brytning kunna uppstå mellan de båda staterna. Men vi anse oss ingalunda berättigade att gå i borgen för de respektive regeringarnes framtida stämningar, och derför kan icke ögonblickets en tusiasm komma oss att glömma den gamla satsen att allt påjorden är underkastadt förändring, men intet är rikare på vexlingar än vänskap stater emellan. Häfdaböckerna äro fulla af exempel härpå. Folken kuuna derför aldrig beröfvas uppgiften att sjelfva taga hand om sina intressen och öfvertygelser, vare sig nu stt det rör fred eller frihet. Låt oss se till hvad det egentligen är som skett. För andra gången sedan århundradets början ha staternas förhållanden blifvit under en tid af krig kastade om hvarandra. Då Napoleon den förste blifvit besegrad, semmanträdde staternas representanter för att trygga de monarkiska intressena, under det att intet afseende fästades vid folkens intressen. Derigenom lade Wienkongresson sjelf grunden för kommande revolutioner. Krigen från 1859 till 1871 — kanske vore det; riktigare att taga äfven Krimkriget med i räkningen — ha söndrat Europas stater och bragt dem i fiendtlig, misstrogen ställning mot hvarsndra. För Europas lugn hade detta sina onda följder, men de enskilda staterna blefvo dock kanske härigenom nödgade till reformer och medgifvyanden i fri anda och den nationela utvecklingen gick ovedersögligen framåt. I några hänssenden voro förändringarne kansko alltför stora åtminstone funno regeringarne det nödvändigt att sätta en dam för dem och att ge det europeiska sambällslifvet stadga och skydd och -dymedelst ock skänka de: monarkiska intressena ett säkert stöd: Tyskland, som genom sina stora framgångar trädti spetsen för de europeiska staterna, kände sig ock befogadt att åter bringa den skakade verlden in i sina foguinger. I stället för en Wienkongress hade vii fjor ett tre-kejsarmöte i Berlin och detta är kejsarmötena i Wien. De båda kejsarstäderna dela alltså äran att i sina sköten ha sett monarkförbundet bragt till stånd. TI stället för kongressakter ha vi en på gemensamma intregsen hvilande muntlig öfverenskommelse. i stället för en vilkorlig förönäring i de bestående förhållandena hs vi här ett erkännande af status juo sådant som fredssluten åstadkommit det. Det ligger ett återvändande till det gamla kungadömet deri att monarkerna personligen genom sina sammanträffanden bringa de vigtigaste angelägenheterna på det klara. Verldsutställningen i Wien utmärkes alltså genom en betydelsefull politisk tilldragelse, genom monarkförbundet..De båda kejsarnes bekanta tal förkunna fulländningen och kröningen af det stora verket, Jemväl i afseende på den europeiska politiken har monarkförbundet ett konservativ