Dagens Nyheter – 4 november 1873, sida 1

RER — I fjol förekom i Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning en med värma och vältalighet skrifven artikel mot andra samhällsklassers förakt för bönderna. Artikeln var undertecknad S—d W.; och då vi förmodade att denna signatur angaf ene sonen till Göteborgs högt aktade, åldrige domprost, hvilken sjelf är utgången från den svenska bondens låga hydda, gladde vi oss öfver att den i mårga stycken frisinnade patriarken så lyckligt hos äfven denne son uppehållit kärleken till och aktningen för hans förfäders enkla förhållanden, oaktadt hans studier fört honom in i en annan klass. Då man känner alla de olyckor som drabbat vårt land derigenom att massan af folket — allmogen — städse haft att kämpa mot en föråldrad byråkrati och stundom, förunderligt nog, äfven mot städernas näringsidkande befolkning, var det, som sagdt, en stor glädje för oss, och säkerligen äfven för många andra, att göra bekantskap med en så talangfull kämpe mot det gamla obefogade föraktet för de tre fjerdedelarne af nationen, och vi väntade länge att i Handelstidningen få af samma hand se ytterligare uppsatser i samma anda. Göteborgs Handelstidnings 8—d MW. har dock ej låtit höra af sig med nya uppsatser i den anda vi ofvan antydt. Deremot har i dessa dagar en annan hr S—d W. uppträdt i Göteborgs-Posten med en artikel af alldeles motsatt syftning — en artikel, så märklig att vi ej kunna underlåta att med några ord beröra densamma, Den handlar om mångt och mycket som pu lemnas å sido; hufvudtemat i och andemeningen af densamma tyc