han älskade henne innerligt, i djupet af ein själ; och dock var derna heliga kärlek blott en svag sköld mot den oheliga, som med Birocco-vindens våldsamhet trängde sig på honom och öfverväldigade honom mot bans vilja, x på — Från hvem är det der brefvet, Strathmore? frågade lady Vavarour en afton i rosenträdgäården, der hon sått tillsammans med honom samt hertig de Vosges och en ergelsk grefvinna. Det nyss ankomnsa brefvet var från den brittiske minister, som blifvit skickad till Paris för att deltaga i den europeiska kongressen. Han räckte henne detsamms, ty hans vilja hade så fullkomligt uppgått i hennes, att ban numera knappt visste, det han helt och hållet styrdes af henne. Hon sammandrog ögonbrynen och antog en missnöjd min, under det hon läste: — I afton? Ni kan icke besöka honom i afton. Vi spela Ernani. — Jag fruktar, att jag omöjligen kan uudvika att infinna mig hos honom. Ni ser, hvad der står, svarade han henne. Grefven skulle, då det gäller en så vigtig angelägenhet, icke med välvilja emottaga er ursäkt... Han måste emottega en sådan, om jag