-— 216 — om hvad jag bör göra. Och för framtiden ber jag er försöka komma ihåg, att äfven vänskapen har sina gränser, som ni bör akta er för att öfverskrida. Under det att han yttrade detta, ringde han på Diaz; öch när denne inträdde från badrummet, vände sig Erroll om och gick sin väg, utan att säga stt ord. Han förargade sig öfver att hans framställning icke gjort bättre verkan, hsn var nedslagen derför att hans välmening blifvit i så hög grad missförstådd. I likhet med de flesta rådgifvare; som uppträda utan att vara derom ombedda, kände han, att han öfverilat sig och talat i orätt tid. Strathmore, som var alldeles likgiltig för att han så djupt sårat sin vän, hvilkens tillgifvenhet han ofta förklarat sig högre värdera än alla qvinnors kärlek, erfor emellertid en brännande smärta vid tanken på Errolls ord. Gästerna hade genomskådat hans passion för Marion Vavasour! Derför svor han också inom sig, att de skulle få bevittna hans framgång och deras åtlöje förbytas i afund. Kostymbalen på White Ladies var så lysande som möjligt. Den stora krets, hvarmed hertigen af Tremayne omgaf sig, samt de personer, som för tillfället voro på besök hos lady Millicent Clinton och andra förnäma familjer i grefskapet, deltogo i denna tillställning. När Strathmore i stora mottagningssalongen välkomnade sina gäster, intogos de nobla