Dagens Nyheter – 6 oktober 1873, sida 3

Förslaget försvarades naturligtvis af komiteledamöterna hrr Bring och Hultkrantz, hvilka sökte vederlägga de mot detsamma riktade an märknvingarne. Bifall till förslaget påyrkades i öfrigt af hrr biskop Hultman, Warholm, Andersson, Fallenius och BSjöbring, hvilka visserligen också kunde göra anmärkningar, men hvilka dock ansågo att smärre enskilda önskningznål måste försakas, när det gäller att i en så vigtig sak få något som öfverhufs vud taget kan sägas godt och tillfredsställande. I en, om vi så få säga, liten strömfåra på sidan om sjelfva den omhandlade frågan inleddes diskussionen gåvg på gång med tillflöden från flera håll, alla riktade mot hr Brodån, som i kyrkomötet innehar plats för biskopen i Skara stift. Det var hr B:s inkast mot katekesförslagets skriftenlighet beträffande framställningen af försoningsläran, som var orsaken till de mot houom riktade replikerna. På ett verkligen hänsynslöst och om allt annat än kristlig fördragsamhet vittnande sätt uppträdde mot honom hrr Warholm, hvilken nästan fiskaliskt öfvervakar renlärigheten i uttryck inom kyrkomötet, och frih. Hiertå, den förre djupt beklagande att sådana yttranden, som de af hr B. fällda, kunnat från en prestman framkomma på ett svenskt kyrkomöte, den senare lika djupt beklagande att Skara stifts ak tade styresman skulle vara representerad af en person, som icke vore renlärig, utan förnekade vår bekännelses grundsanningar. I sin månhet om renlärigheten hade dessa herrar emellertid trott sig höra hr B,. säga saker som han aldrig sagt, hvarför deras bornerade uppträdande var så mycket mer klandervärdt eller obefogadt. Hr B. vädjade ock till protokollet, der hans fällda ord blifvit upptecknade. I sitt försvarstal, häfdade han sin åsigts skriftenlighet, hvad ingen sedermera jäfvade, och styrkan af hans bevisning minskades ingalunda af det lugn och den hot: samhet, hvarmed den utfördes och som framu stod i så behaglig motsats till de två angriparnes häftighet. Endast hr Treffenberg unv derstödde hr Brodån. När den långa öfverläggningen omsider var slut, voterades först om det i betänkandet framställda förslaget, Detta, som behöft Is majoritet för att bli antaget, förkastades med 33 röster mot 22. Genom tre ytterligare voteringar kom mötet äntligen till det beslutet att begära en ny revision af förslaget och att det derefter måtte förläggas nästa kyrkomöte. Detta beslut, som för katekeskomitn hade all önskvärd mildhet i formen, hade blifvit föreslaget af hr Rundgren och antogs med 28-röster mot 25, hvilka understödde br frih. af Ugglas förslag att revisionen skulle uppdragas åt en enda, på det pedagogiska området förfaren, person. göammanträdet afslöts, som sagdt, kl. 11 på aftonen. ne— eo