Hvarjehanda nyheter. Anekdet om prins August. Prins August var icke på bufvudets vägnar så rikt utrustad som sina bröder. men hvad hjertats godhet beträffar, stod han icke tillbaka tör någon, och derföre var den enkle och flirdfrie farsten bjertligen sfbållen af alla dem som med honom kommo i beröring. Följande lilla berättelse, som torde vara mindre käod, visar, på hvilket sätt han umgicks med folket. Ea sommar låg hertigen i 8. vid vestkusten och badade och brukade då helt allena och till fots företaga uttärder i trakten kring sta den och inlåta sig i samtal med dem han mörte, Ea dag räkade han en mjölkgumma, hviikon han bad att få åka med till staden. Dä kan han: väl få, men han har så långa ben; så han får väl inte rum mä domikärra svarade gumman, Logen fers för dö, mor, svarade prinsen och iopassåde på bästa sätt sina fortkomstledamöter bland flaskorna, Na ska han inte sparke buggler på flaskeray förmanade gumman, och prinsen lofMA renne sitta mycket beskedligt och stilla, Etter åtskilligt tal hit och dit frågade han: Na, har ni hört talas om priosen, mor? Ja, har ja så, svarade gumman, och Bes skedli ska han vara fast -han lär vara svarter å grömm te påse. Jaså; de säga, att han är beskedlig, sade Prinsen leende, men säga de inte något annat? : Jo, de säga, att han ska vara mycke duoimör mä, fortfor :guviman, men iote för dä ja ha sagt dä, men så har di sagt åt mej.t Prinsen blef icke det minsta stött öfver detta mindre fördelaktiga omdöme, utan fort for att prata med gumman och satt qvar i kärran; -då-de körde ia genomtullom Gumman såg, att alla helsade på hennes reskamrat och började ana oråd. Pröste mej Gu, utropade hon, di kanske nringen, å då ha ja talt hufvo åf mej. tJo jo men, nog är jag prinsen, men inte behöfver du vara rädd, för det da sagt, som du tänkt. Tack för skjutsen och håll till godo med det här, fortfor han och tryckte en tioriksdaler i gummans hand. hvarefcer han le ende aflägsnade sig, vänligt nickande åt den törbluffado mjölkmadamen, , Men si den som sa, att prinsen va dum, han lög, ty klokare och vänligare herre kuane en aldri få tale mä, så slutade gävmiman alltid berättelsen om sitt lilla ätvetyn 1) Imprömptu af skalden C. A, Dahl gren. En dag besöktes Dablgren af en gammal kamrat, hvilken ingått på den militära banan, men till. följd-at spel och en lättsinnig lefoad erhållit afsked samt nu, bragt äm tiggarstafven, Dobökte hdnom för att erhålla tröst och hjelp. Dahlgren gaf bonom efcer råd och lägenhet samt skref päen papporslapp följande tröstande vers, hvilken lades uti penningarne: On du af lyckan är-törskjaten, Sälj byxoroa, gå i syrtuten —— Tink, kura sköot alt lida och försika — Der ofvan stj-rnorna får du ditt plagg tillbaka. Kappsimning me:lan damer, Den 7 september försiggick enligt Newyork Times en kappsimning mellan 10 upga damer i Jort danfloden. Priset var en bilkasdrägt till ett värde af 174 dollår, och vägen fom skulle tillryggaläggas en engelsk mil. Miss Göbosss vann priset på 40 minuter, Ea miss -Denan, som hade all utsigt att segra. uppgat den ge nom att stanua för.-att rädda.en ung man. som tilltälligtvissfallit-i-vattnet.Askådarne beslutade öfverlemna miss Denan ett gu.dur som lön för hennes uppoffring.