oo AMV men isynnerhet denna: afton--hade: han inget lust till att lida ett nederlag. Vicomten fick mycket bättre kort, än Strath more; men denne använde sina så väl, att det började se ut för alla dem; hvilka sam lats kriog bordet för att bevittna denna fredliga . tvekamp, som om han dock slutligen skulle vinna: partiet. Värdinnan gatt på något afstånd och blickade förstulet på Strathmore, under det att hon : förde en mindreliflig. konversation med hennes höghet af Mecheln. De onda tungorna hade för några år sedan haft mycket att hviska om den glada grefvinnans tycke för den: unge engelske diplomaten; men de hade: nu länge baft andra saker att tala om. Dock kunde den sköna damen ännu ej helt och hållet bannlysa ömheten för honom ur sitt hjerta, fastän hon visate att han aldrig älskat henne; hon sökte förgäfves med solfjädern undertrycka den suck, som nu banade sig väg öfver hennes läppar. Markis de Vavasour satt halfsofvande i en soffa. Ibland drömde han om stekta morkullor och en jättestor gåslefverpastej, ibland åter slog han till hälften upp. sina ögonlock och fästade en afundsam blick på Stratbmore, hvilkens behagfulla nordmandiska utseende icke kunnat undgå att väcka hans uppmärksamhet. — Han är vackrare än jag, och det retar mig, tänkte markisen. Han ser ut som en bild af