Hvarjehanda nyheter. Gamla Opris till ära. I dessa bostadsbristens hemska dar, Då mången ätventyrar husvill irra, Och säkert mer än en familjefar Har skäl med bäfvan mot oktober stirra, Ack, fatta mod, du djupt betryckta vän! I brist på rum, hvad bätar att du kinkar? Se, Oprakällarn öppnad är igen! Föryngrad och förskönad den lig vinkar. Du Hymens arrestant, som väl har bo, Men ett, som innesluter en Xantippa, Ej unnande dig fem minuters ro, — Vill du sparlakanslexor gerna slippa? Se, Opris sina portar öppnat har! I endrägt der förflyta qvällens stunder; Kanhända gumman somnat då du drar Tillbaka hem från ställets glada kunder, Du stackars man, som på ditt bjerta bär Ej delad kärlek och är arm tillika, Som, negligerad af ditt hjertas kär, Af grämelse blir mager som en skrika, O, kila Opris ej förbi så brådt, Med på din tunga Selmas bild af Sander: Derinne ljuder månget fryntligt godt! Derinne träffas mången glad Konjander. Du kronans karl, sou under dagens lopp I verken trälar, kämpande mot bristen, För en despotisk förman en pass opp, Sträck upp dig, ungersven, på aftonqvisten! På Oprakällarn skingras hvar förtres Och allt, som verkar menligt på aptiten, Der frihet, broderskap och jemlikhet Värderas lika högt som — salta biten. Du gamla gråskägg, vacklande och klen, Tag del i den pikanta midnattsscenen I dessa hvalf, vid ljus och lampors sken, Der hugetor samtid dricker märg i benen! En evig ungdom blir dig der beskärd, Bär ock din panna en och annan runa, Ty Oprakällarns splitter nya värd Sen gammalt är lierad med Iduna, Harald. Nordens störste trollkarl — enligt eget påstående nemligen — en titulus Alexander Engebretsen gästar f. n. Upsala, Hvad han än kunnat framtrolla, men harmoni har han åtminstone ej lyckats bringa å väga mellan stadens båda: tidningar, ej ens då det gällde att fålla ett omdöme om den store trollkarlens egna prestationer. Upsala posten utlåter sig nemligen så här: Alexander Engebretsen, Nordens störste trollkarl, tillvann sig för sina med mycken talang gifna föreställningar förliden lördag och söndag, hvilka hvardera voro besökta af omkring 200 personer, i ganska hög grad åskådarnes uppmärksamhet och bifall, — då deremot Upsala affärdar mannen i följande ordalag: Herr Engebretsen. I Teaterlif står bland annat en berättelse af vagefär följande innehåll: Direktör Lilja hade en gång gifvit spektakler i Linköping och baft den lyckan att särdeles fördelaktigt recenseras af Ö. C. Efter sejourens slut ansåg han sig böra besöka löjtnanten-redaktören och tacka för de vackra recensionerna, Herr redaktören gaf följande ord till svar på denna tacksägelse: Ja, jag skall säga herrn att jag har för vana att berömma allt, som inte är alltför uselt. — Vi kommo att tänka på denna berättelse, då vi åsågo herr E:s prestationer, Gardistens värfning, Har ni hört hur en bondgosse värfvas till gardist? Se så här talar Värfvaren: Hör du bonne du, har du lust te bli gardist? Då får du komme te Stocks holm, begriper du, der dä ä så urtaribolt grant att du slår baklänges, när du får set förste gången. Men sir du, dä gör inte nåt, för hvareviga gata ä arkebuserad å mjuk, å så kommer dä strax en dillströmmare eller nån an hög päschon å röser opp dej. Å så får du bo fint, bonne, får ensamt rum tesamnans mä femti kamrater, förstår du. Å när du ligger å sofver, så kommer en styckjunkare in precis klocka 8 på måron å fiåger, om herrarna ville vara så goe å dricke kaffe, å ä dä då så du känner dej disponerad, så går du opp, sir du; annars kan du ligge te klocka nie, men sir du, då får du lof to gå opp, för då vill uppassningsmamsellera bädda opp, förstår du. A klocka tie då kommer en styckt junkare igen å frågar, om herrarna vill fara ut te Lagålsjäle å exere, å ä dä sådu ä disponerad, så sätter du dej opp i nån af di kung liga vagnera, som vänter, å reser dit ut å ho: verer dej e 3tunn. a sen du ätit midda å drucki kaffe å tagi dej en lur, åker du ut å ställer dej på post e stunp, om väre ä vac: kert förstår du. Men sir du, för dä tillfälle vill ja ge dej ett godt råd. När du stått e stunn, kommer on herre å säjer: Å si mjuka tjenare, en ny gardist, sir ja. så säjer han: Mitt namn ä dä å dä å hugger då te på fot eller svans. så dä låter på adel. så säjer hän: Vill inte herrn gå mä här in på schweizoriet, å dricke ott glas? Men si då ska du säja: SÅR dra åt fanderg, di skojere, tror du inte här ä annat göre än supe, Här ä dä att passe på kungli msjestät å krona, ska du si. Å då säjer kungen, för sir du dä ä han, som vill pröfve dej; Herrn ä en rasande bra gosse, var så gomen å ta den här! å då ger har dej en hundra riksdaler eller mer, allt efter rå å lägenhet förstår. du,