Dagens Nyheter – 12 september 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Kungens af Italien förestående resa till Berlia och Wien är nu föremål för den europsiska pressens uttolkningar och uppfattas i allmänhet som ett steg af stor politisk betydelse. Ryktena om en möjlig allians, riktad mot Frankrike, förnekas beständigt officielt, ehuru man i den italienska pressen å andra sidan gör gällande att man icke kan förtänka Italien att det söker solida vänner som kunna trygga dess framtid och upprätthålla freden. Det ministeriela bladet Nazione skrifver från Rom: 4Kungens resa till Tyskland är en garanti för och en underpant på fred, icke blott för Italien utan ock för hela Europa, om blott — hvilket är sannolikt — de tre suveränerna i Tyskland, Österrike och Italien bli eniga om en traktat, i hvilken de ömsesidigt garantera hvarandra sina rättigheter och landområden och om de, i det de sätta sig i spetsen för en reform, tillika reducera sina armå6er till den minsta möjliga storlek.4 Den ministeriela tidningen Opinions anmärker Tikaledes att kungens resa till Tyskland har ett fredligt syftemål men tillägger ock att den Cunder vissa eventualiteter kan vara en demonstration mot Frankrike — eventusliteter som dock äro osannolika och orimliga. International, nemligen den schweiziska afdelningen eller Jura-federationen, har hållit sin årliga kongress i Gencve. Denna afdelning tepresenterar den del af de federalistiska medlemmarne, hvilka i fjor på kongressen i Haag uteslötos och lystes i bann af Carl Marx och de öfrige centralisterna, hvilka nu förlagt skådeplatsen för sin verksamhet till Newyork. Den ledande personen i Juraföreningen tyckes vara den bekante ryssen Bakunin, hvilken dock icke sjelf var närvarande, men lät representera sig af sin vän Jokowski. På kongressen, som räknade blott något öfver 50 deltagare, voro 28 filialafdelningar representerade af utsände deputerade. Mötet, som höll sina förhandlingar i ett ölbryggeri, väckte icke den ringaste uppmärksamhet, icke en gång nyfikenhet. Af mera bekanta personligheter hade blott få infunnit sig, deribland agitatorn Guillaume från Schweiz och exkommendanten i hötel de Ville i Påris under kommunen, SöfversteX Pindy, oo Ett af det första som kongressen beslöt var att alla literatörer, advokater och läkare, kort sagdt, alla vetenskapligt bildade personer skulle uteslutas ur föreningen, emedan dessa alltid ville tillskansa sig herraväldet öfver de andra. Förslaget var framstäldt af Bakunrins och Guillaumes fiender i arbetsklassen, som beteckna sina ledare med namnet Sdagdrifvaret. En annan punkt af intresse var medlemmarnes uttalanden om Internationals bekanta grymheter i den spanska fabriksstaden Alcoy. Man förnekade sannirgon af de berättelser tom pressen härom meddelat och förklarade dem vara uppdiktningar af ståndspersonsklassens ärelösa tidningar. Angående de med petroleum uppbrända husen förklarades det, att man måste vidtaga Sstränga förhållningsregler mot dessa, emedan det sköts från dem4. Kongressen förklarade derefter under bifall, att Internationals hållning i Alcoy förtjenade allt erkännande och beröm. Vidare afhandlades nödvändigheten af att afskaffa det hittills bestående centralrådet, emedan detta lade band på den individuela friheten. Engelsmannen Hsles varnade för anarki, men mot honom uppträdde andra talare, som ansågo anarki vara ett synnerligen förträffligt medel att genomföra det sanna broderskapet, d. v. s. alla menskliga väsens förening utan annat rättesnöre eller gräns än det menskliga samvetet4. Detta loftal öfver anarkien mottogs med starkt bifall från de ultraradikales sida. Sista dagarne kongressen sammanträdde hade ett stort antal ryssar af båda köne Infrnnit sjö 7 Min tbianns ofta JIA