Dagens Nyheter – 12 september 1873, sida 2

vår besynnerligt, att han just i aftön fördröjde sig ute, då bland de gäster, som väntades till dinern på Whitö Ladies; befann sig lady Millieent Clifton, en vacker blondin, kom, eftor hvad man visste, lyckats i hög grad förtjusa Erroll: Strathmore hade redan passerat den egontliga skogen och inträdt i en park af almträd, kom var belägen bakom slöttet. Under det han här framgick genom en all, fick han helt plötsligt se Bertie stå bredvid en grind och såmtala -förtroligt med ön qvinna. — Ah! det är någohtiög annat än kaniner han jagar! tänkte hän. Bertis befenn sig i den bottre ändar af allen; i hvilken Solskenet inträngde mellan trädens stammar, formerande breda strimmor af ljus på Marken, under det att kronorna, som hvälfde tig åeröfver, bildade ett tak af idel löf. Erroll stod, som sagt, vid en grind, der ön klifstätta var anbrögt för gående persöner, och ban syntes språka särdeles lifligt med sitt sällskap. Det vär em imposant anblick, de unga tu företedde. : Hon, som höll sig på andra öidan om staketet, hade stigit upp på en af stättans pinnar, så att hon kunde lihda sin br kring hans hals, ock hennes ungdomligt; fagre, milda anlete var vändt mot hang, som afspöglade den största ömhet, medan hans hand: smekte hennös petina och strök tillbaka det böljande håret. Härunder sågs hon förtroendefullt trycke sig intill honom,