Dagens Nyheter – 9 september 1873, sida 2

rigtige talgoxen, ty han gruffar inte, vare sig han benämnes på ren svenska eller latin), på hvilket senare språk vår store, oförgätlige Carl von Linn6 kallat talgoxen för Parus major. Blomsterkungen gaf alltid både blommor, djur och menniskan två namn. Mindre kan man ock näppeligen vara burgon med, men att ha flera, många namn, det gränsar till det löjliga. Ådagalagdt är för öfrigt att många och granna namn ej i ringaste mån i och för sig medföra någon lycka och väl: signelse, ty enligt Almanach de Gotha ha den gamla spanska konungafamiljens medlemmar varit af alla utländningar de, som haft de flesta och mest klingande namnen, men ändå fingo de gå i landsflykt; och enligt uppgift i Göt3s borgs Handels; och SjöfartsTidning för några år sodan fanns inom Sverige ingen, hvilken veterligen hade att briljera med så mycket i namnväg som några qvinnor i rikets andra stad, men — d9 suto alla på fattighuset. Linnds namngif: niog börjar alltid med tillnamnet och slutar med — ursäkta friheten — dopnamnet, alldeles såsom det står i Upsala universitets katalog, nemligen såvidt det gäller studenterna, ty lårarne ba sina dopnamn före tillnamnen; men det skall väl också vara någon skrifven och tryckt skilnad på lärare och lärjungar. Skilnad är också på att blott kållas talgoxa och att verkligen vara det, Det förra är för smädligt, men det senare duger nog, ty den verkliga talgoxen behöfver icke sörjä för kläder och har ieke heöller någon hyra att betala — tvenne förmåner ej att förakta, det veta fram: för alla andra våra gardister i Stockholm, Visserligen bor talgoxen icke på något Fre drikshof, ej heller är han klädd såsom en gardist, men rätt snygg ändå, I afseende på uniformen påminner talgoxen mycket om jäge. ristaten, såsom uppträdande i grönt, gult och grått. Vi taga oss derför friheten tillägga talgozen extra ordinarie jägmästaretitel, heder och värdighet samt dermed förenade — löne: förmåner, bvilka senare, som bekant, äro alldoles lika med do grönaste underlöjtnanters och alla studenters; men att vara elegant hör till saken ändå. Så äro ock jägmästare Talg0xo jomte fru: den gröna färgen tillkommer ryggsbeklädnaden, den gula bröstet och den grå (blygrå) benen: samt några andra ställen. Hjessan och främre delen af halsen äro glänsande svarta och tinningarna hvita: Ett svart band går från halsön längs bröstet och ännu lite längre ner, Likasom man finner, att qvinnanr ibland oss menniskor vida mindre, åtminstone i hvardagslag, än mannen lägger band på sina käaslor, så fioner man ock bland familjen Talgoxe det der svarta bandet, som af naturen blifvit lagdt på dess bröst, mera ofullkomligt hos honan än hos hanen, ty jägmästarinnans bröstband är både smalare och kortare än jägmästarens. Hennes är också ibland liksom atbrutet, söndradt, hvilket aldrig är fallet. med hans, . Härigenom skiljas könen lättast åt. Om dem: båda kan man säga, utan att bahöfva rädas skämraa bört den lilla talgs oxefrun, att de äro ganska vackra i sin bro: kiga drägt. I afseende på storlek kan talgs oxen mäta. sig med hvilken sparf:somihelst; men tillhör dock icko dennasamhbällsklags utan -mesarnas — en-ganska.stor.och vidt ut bredd slägt, inom hvilken talgoxen intager första rummet och officielt benämnes talgmes. Talgoze! Talgmes! — Döt der låter riktigt som veritabla öknamn, två gånger fördubblade; men: Det är lätt att fåen klick på sig, sa skjutspojken, fick Höra att hertn han skjutasds kallades Oxenstjerna, tilläggande, för ätt visa sitt deltagande och söka jeamna afståndet emallan. den förmodade öknamnado och sig sjelf, min far, han stal bara en liten stut han och fick ändå heta Stutapalle i hela sitt lit. Ungefärligen så har det ock skett med den stackars Parus major, som, derest han icke visat sig så. bagifven på talg, kansko kunnat få heta till exempel stormesen, Men se, det een ioke varit så uttrycksfullt, har man väl tyckt. Tänk dock om vi rmenniskor skulle slinta till att få namn efter det, hvarpå vi äro mest begifaoa! — I så fall finge man nog höra sådana namn som till exempel Bränvinsandersson, Penninsgepettersson och Frubtimmerslundström samt Materik — -Osanningseva, Romanbritta, Kaffemargareta, Fästmansjohanna; Dansemma, Lätjokristina, Prälmarta, :Löshårshelena och Slarfsabina, — Men husch! nu orkar jag ej att i. öra!öri med bamhet talgoxs påpeka Hora mansnamn; än det-finnes antal parsoner i-en In ) Af skämtars kallad kökslatin, d ä. en ny sorts latin, obekant för Cicero och hans samtida, hemmoögjordlitetshär.och litet-der utaf hrr zoolo. war. .haAtunictnam aANhAtolratr ANK få ba wa