Dagens Nyheter – 3 september 1873, sida 2

la med knytnålen eller sköta om barnbarnen, medan dottern hjelpte sin man. — Ser du, Rachela, yttrade en af dem till en liten tioårig flicka, der är den fromme padre Curato. Han går just nu ombord. Aatonio skall föra honom ötver till Capri. Heliga Maria, hvad den ärevördige herren ännu ser yrvaken ut! Och härmed nickade hon till en liten småleende prest, som just nu satte sig ned i båten, efter att omsorgsfullt ha uppvikit den nedre delen af sin svarta kaftan samt utbredt densamma öfver sätet. Folket upphörde för ett ögonblick med arbetet, för att se på sin Bjälasörjares afärd samt för att besvara hans vänliga afskedshelsningar. -Men hvarför reser han till Capri? frågade barnet. Har då folket der ingen prost, eftersom de mäste låna vår? — Hur kan du fråga så enfaldigt? svarade den gamla. Jo, naturligtvis ha de både prester och kyrkor samt till på köpet, hvad vi icke ha en from eremit. Men derborta bor en förnäm gignora, som vistats länge här i Sorrent, der hon låg så sjuk, att hon många gånger trodde att hon ej skulle kunna lefva öfver natten, samt derför ofta lät kalla presten till sig. Den heliga jungfrun har emellertid hjelpt henne så att hon nu är frisk och rask igen och kan hvarje dag bada sig i hafvet. Då hon for härifrån till Capri, skänkte hon en hel mängd dukater till kyrkan och till