Dagens Nyheter – 27 augusti 1873, sida 2

Andra allmänna industriidkaremötet. Tisdagen den 26 augusti kl. 11 f. m, fortsattes mötet. Dst af förberedande utskottet uppgjorda förslag till regolution å den första frågan upplästes. Det anslöt sig i det närmaste till det af hr Hägg första mötesdagen framlagda förslaget och var så lydande: I de rikets städer och större kövingar, der handtverksföreningar nu ej finnas, bör man verka att dylika föreningar komma till etånd, äfvensom att ett samband mellan alla föreningar må åvägabringas derigenom att de för dem gällande stadgar blifva till hufvadsaklig del likställda och deras verksamhet hafva till mål: a) att genom utdelande af betyg och belöningaruppmuntra och utveckla arbetsskicklighet och ordentlighet hos arbetare och lärlingar; b) att, der de saknas, åstadkomma för yrkesidkare ändamålsenliga skolor ; c) att från utlandet inhemta underrätt-lser såväl om de författningar som äro gillande för industrin i allmänhet som förhålland:t mellan arbetsgifvare och arbetare, äfvensom de förändringar Fnförmvilda föreskrifter komma att undergå; sam d) att, om det visar sig fortfarande vara för åstadkommande af en nyttig ordning nödvändigt, ingå till k. m:t med ankbållan att en lag må utfärdas, som vid vite förbjuder yrkesidkare dels att i arbete antaga person, som e) är försedd med betyg, utvisande hans frihet från förut ingånget arbetsaftal, och dels att antaga eller afskeda underårig lärling utan målsmans vetskap. Detta utlåtande blef af mötet antaget. Härefter föredrogs 2:dra frågan: CHafva de fabriksoch handtverksföreningar, som nu i riket finnas, utvecklat en allmännyttig verksamhet och, i så fall, huru kunna åstadkomma att dylika föreningar allmänt komma till stånd samt att ett samband emellan dem åvägabringas?X Beredningsutskottet hade föreslagit att 5 personer måtte väljas för att uppgöra för. slag till ett allmänt reglemente för hela rikets handtverksföreningar. Hr Feith ansåg att hvarje stads handtverksföreniag borde utarbeta reglementen för sig sjelf. Förklarade ect ellmänt reglemente opraktiskt och outförbart. Hr Wiman. Meningen var ej att ett reglemente skulle utarbetas gom i alla ent skilda delar passade för alla föreningar, utan blott att grundplanen skulle vara gemensam. Liksom Svsrige har sin grundlag, men äfven vissa speciela lagar, så kunna äfven föreningarne ha sin grundlag och sina enskilda lagar, passande för de särskilda föreningarne, Hr Lindborg; Kunde ej följa med den föregående talaren i hans bild om gruändlagen. Den högsta möjliga frihet bör finnas; den vinnes bäst genom att.de olika föreningarne ha sina särskilda roglementen. Yrkade återremiss. Hr Holmberg. TInstämde i det hufvudsakligaste med: herr Wiman, Skall man kunna åstadkomma några förändringar, måste en allmän lag gälla. Hr Hägg. Gemensamma stadgar för handtverkerierna finnas i utlandet, t. ex, Tysk: land och Österrike. Önskadeatt vi vore på såmma ståndpunkt som de. Hr : Granberg. Ansåg för en afgjord sak att utskottets förslag bords antagas; önskade att man ej upptoge tiden med denna fråga. Hr Hagmans Skal det blifva en gemensamhet mellan föreningarne, måste det blifva en gemensamhet i författningarne. I ordet förening ligger att man skall vara ett. Hr Halldin. Menade att man ej. borde medrifva det som uppbygts. Mötet ansåg dagen förut att ett reglemente vore nöd:vändigt. Sedan ännu ett par talare uppträdt, hemställde ordföranden till mötet om diskussionen skulle anses slutad med antagande af utskottets resolution. Detta besvarades af mötet med ja. J3:dje frågan: Hvad är orsaken till den missbelåtenhet, som nu mer än tillföreno gifver sig tillkänna från de arbötande klas:sorna, . och kunna af arbetsgifvarne några ;åtgärder vidtagas, som åstadkomma förändrivg i detta förbållande? Angående den7a punkthadeutskottetafgifvit