Dagens Nyheter – 25 augusti 1873, sida 1

O— ——— AM villiga och ompysslande sådanai Mitt rum är: lika mycket ett riktigt tittin för den brännande solen; Bom ett verkligt blås-ut för den rytande stormen: Om himlen knusslar på ljus när jag sent om aftonen går hemåt, så har jag tvenne ledande stjernor i Kosters fyrar. Klockan psju hvarje morgon börjas promenaden i Kalfhagen, en trädbeväxt inhägnad på en del af torget. Planterivgen lärer blifvit anbefalld af konung Oskur I:ste då han var här som badgäst; träden eller telningarne äro skänkta af en grofve Bark. Hvarifrån namnet Kalfhagen egentligen härleder sig är icke bekant, så framt det icke är en efterspoing eller ett diminutivum af Marstrands Ko-ö, Deremot såg jag genast på den olika publik, som rör sig i Kalfhagens ytterkanter och dess medelpunkt, rätta anledningen till denna senares namn: SGräddkoppen. Och utom denna kalfhsge kan man från en eller annan upphöjd plats öfverskåda ett ganska omvexlande och brokigt lif. De promenerande utgöras icke uteslutande af sådane gom gå på två ben. Hemtrefliga och välfödda kor taga sig en stark tittare på Gräddan, såväl då de färdas ut till betesmarken på morgonen, som då de om aftonen komma derifrån; och bland fyrfotingarne samt omedelbarligen under källarmästarens fönster promenerar i sakta mak en bunden lefvande sköldpadda, vid hvars blotta åsyn kokerskan, hvilken om vintren excellerar hos fiu Stahre i Stockholm, tillreder den mest delikata sköldpaddsoppa. För de:klentrogne, och många äro de, ty tron försätter säle