Dagens Nyheter – 22 augusti 1873, sida 2

RÄTTEGoch POLISNYHETER, LANDSORTEN:. Ransakning angående mordet i Alfta. Den 7 dennes försiggick vid Alfta här radsrätt ransakning med den för mord åå sin hustru häktade bonden Olof Andersson i Malvid. Redan tidigt före urtima tingets början hade en stor skara menniskor samlats för att åhöra förhendlingarne om denna brottmålshistoria, och pågick förhöret utan afbrott i nära 6 timmar. Ten öppet och utan förbehåll erkände mördaren såväl förloppet vid mordet som ock de motiv, hvilka inverkat på hans sinnelag och törberedt hang länge tillämnade handling. r 1868 ingick Olof Andersson äktenskap med Margta Persdotter, en bondedotter från ett välbergadt hus i Runnemo by af hans moderförsamling, och medförde i sitt hus en hustru, som i sin ort var ett mönster för ungdom, erkänd i sin flit, sin duglighet, sitt vänliga, glada och ändock stillsamma väsende, och likväl umgicks den nygift2 mannen redan då med planer till det hemska dåd, han en gång utförde. Olof Andersson är gjelt af bondefolk född och eger blott ett syskon, en syster, som till sinnelaget är lömsk och ondsirt såsom han, utan att man dock af hans föregående lif har något särskildt betecknande på den onda banan att framhålla. Af hans uppgifter framgår nu, att hans tycke för Margta aldrig varit af den art, att han skulle önskat henne till maka, men icke heller unnet någon annan att vinna hennes tycke. Redan under bröllopet misshandlade han sin brud, och flera gånger senare har han, utain att gifva sin afsigt tillkänna, fikat efter hennes hf och tilldelat henne våldsamma slag med tillhyggen, utan att dock följderna visstsig vådliga. Maklig och trög i sitt arbete, har han gjort till sin uppgift att plåga den verksamma och undergifna qvinnan, hvilken gjort allt för att åstadkomma enighet och godt förhållande, och såsom orsaker till mordet förebär mannen svårmod, en i hög grad utvecklad svart:juka samt grubblerier, men hans undskyllan att vid ett anfall af en ofta förekommande yrsel hafva begått brottet jemte läkares intyg att han stundom skall vara i oredig sinnesförfattning, vederläggas ef alla hans bekanta, hvilka på det lifiigaet2 bevittia att ban ständigt varit vid godt och sundt förstånd. Vid ett tillfälle under de sista åren har han utan föregående ordvexling med en dosa tilldelat en bonde ett häftigt slag i hufvudet af den orsak att denne under yngre år haft bjertliga sympatier för Margta, och trots all denna sorts räddsla om hennes person kunde han flera timmar under förhöret utan minsta rörelse åhöra och vidröra de handlingar, hvatill han var vållande, och som voro orsakerna till hennes död, åhöra att han tog yxan och högg henne i hufvudet under sofvande tillstånd, att han måst bänada och vrida yxan för att få henne lös ur såret, huru Margta i sieta timmarne förlåtit sin man allt det hon oskyldigt lidit och ett hon hoppades ett bättre möte än den sista skilsmässan varit — allt detta kunde en rå och oböjlig natur åhöra utan ait förkrossas under samvetet: gissel, och då hans yngsta barn, 124 år gammalt, med sträckt armar mot åkdonet, yttrade sin önskan att helst följa och åka med pappa, var fadershjertat så bårdt tillslatet, att ingen uppmärksamhet egnades åt detta rörande drag. Häradsrätten har tillsvidare uppskjutit sakens vidare handläggning. H. PJ) En välbehöflig näpst för löftesbrytande tjenare. I Hedemora Tidn. för i lördags läses: Härvarande rådhusrätt dömde sistlidne måndag nämdemannen Gråbergs dräng Eric Jansson för det han olofligen gått ur sin tjenst att böta den öfverenskomna lönens halfva belopp med 57 rdr 50 öre samt att återbära de 56 rdr han i förskott å sin lön uppburit. Eric Jansson kändes derjemt2 skyldig att betala kostnaden för hans återhemtande i tjensten med 24 rdr och 26 öre, äfvensom 15 rdr i rättegångskostnad. Vare detta en varning för dep, eom tror sig kunna lemna sin tjenst utan vanlig fardag, ehuru han ej å sådan tid i tjenst inträdr. a a TT a än