Det är obestridligen någonting mycket vackert när menniskornå äro beskedliga och välvilliga mot hvarandra, men boskedligheten och välvilligheten böra ock hafva en gräns och icke ådagaläggas onödigtvis. Det senare är fallet med den ömhet några skandinaviska tidningar visa emot Danmark. Detta visserligen lilla, men präktiga land har verkligen utvägar att bereda bergning åt ett femtiotal lotsar, äfven om dessa icke vidare skulle få åtnjuta uteslutande rätt att lotsa avenska, norska och alla andra nationers fartyg genom den hufvudsakliga segelrännan i Soandet — en rätt, som Sveriges och Nors ges regering nyss varit nog svag att i den bekanta deklarationen tillerkärna dem. Det är verkligen ingenting att tacka för att denna regering förskaffat rätt åt svenska lotsar att lotsa genom den delen af Sundet, der naturförhållandena icke göra det förmånligt för fartyg att i allmänhet styra sin kurs. Ingenting annat kan tillfredsställa verldssjöfartens behof än att den vid passerandet af hela Sundet erhåller bistånd af mer än ett lands lotsverk, ty just monopoliet verkar lätt -att ett lotsverk förfaller i försoffring och blir vårdslöst i att betjena seglarne. Så har stundom visat sig vara fallet med de danska lotsarne ; och såväl redare som lastegare och assuradörer ha lidit odräglig skada derigenom att fartyg under en dags väntan på den privilegierade lotsen förlorat en gynnande vind. Inga regeringskontroller, KRESTNA FRE ROTAR SSE NTE