Dagens Nyheter – 20 augusti 1873, sida 1

-—-—— fil — brudkrans, inlagd i ett försegladt -paket, med den försäkran att om han någonsin skulle vägra att uppfylla en af henne uttalad bön och hon skulle återgifva honom kransen, så skulle han uppfylla hennes önskan, om det än skulle kosta hans lif. Tänkt och gjordt. Midtimnatten försåg m0dern det lilla paketet med hans adress utan att vidare tillfoga ett enda ord och två dagar derefter knäböjde min bror Emil vid hennes fötter och bad för den arme öfvergifne fadern, Det var förgäfves och redan påföljande dag voro vi på väg till Berlin. Moderns styfva och oböjliga sinne beröfvade oss barn en god och ädel fader. Sju år senare dog min bror Emil, moderns afgud, ty han liknade henne i snille. Hon lemnade mig hos mina morföräldrar, reste under somrarna kring på sina vänners gods, lefde der endast för vetenskaperna och de sköna konsterna och återvände blott under vintrarna till oss. Jag hade uppnått mitt tolfte år, då både minga morföräldrar kort tid efter hvarandra dogo, och min fars böner att få lära känna mig blefvo allt ifrigare. Han hade under tiden gått i fransysk tjenst. Min mor bogelöt sig ändtligen för. att föra mig till klostret Alt-Breisach. Der skilde mig blott Rhen från min far, gom var kommendant i Neu-Breisach,