Dagens Nyheter – 19 augusti 1873, sida 2

Grefven af Chambord. Händelsernas utveckling i Frankrige och den nu, efter många fruktlösa försök, slutligen, såsom det vill synas, å Frohsdorf åvägabragta XförsoningenX eller fusionen4 mellan de begge linierna af YFrankrikes konungahus4 ha plötsligt framskjutit grefven af Chambord i främsta ledet bland de å den politiska verldsteatern uppträdande aktörerna, Det skimmer af löje, man i Frankrike hittills sökt kasta öfver konung Henrik V:s oföränderliga, men olyckliga kärlek till FrankrikeX, har plötsligt upphört, och han har nu i stället blifvit den monarkiska principens enda representantX. Dermed är det dock ej afgjordt att han skall komma att bestiga Karl X:s tron; men hos honom mötas för närvarande så många önskningar och förhoppningar å ena sidan och så många farhågor å den andra, att detta kan vara anledning nog för att något skärskåda denne mans föregående öden, för att komma på det klara med hans åsigter och principer. Vi skola med ledning af en utländsk tidning, lemna en belysande framställning härom. Henri Charles Ferdinand Dieudonn dArtois, hertig af Bordeaux, grefve af Chambord, föddes den 29 september 1820 i Paris. Hans fader, hertigen af Berry, Karl X:s yngsta son, blef mördad omkring 7 månader före hans födelse. Mördaren Louvel, hvilken hade föresstt sig att utröta den bourbonska konungaslägten, tycktes icke ha kunnat välja ett lämpligare offer. Konungens äldste son, hertigen af Angouleme, var barnlös. Man satte sålunda sitt enda hopp om en tronarfvinge till den mördade hertigen, som år 1816 hade blifvit förmäld med prinsessan Caroline af Neapel. Det är ännu i friskt minne hvilken ofantlig uppståndelse det väckte i Frankrike, då hertiginnan kort efter sin mans mord förklarades vänta sig blifva moder, och hvilka stora och noggravna försigtighetsmått vidtogor, för att ej landet skulle bli påsmuggladt en understucken tronföljare. Den 29 september föddes då SHenrik V, sista telniogen af de fratiska bourbonernas äldre slägtlinie, öller, såsom han med hänsyn till det ovanliga vid hans födelse kallades, Venfant du miraele. Chateaubriand hemtade vatted från Jordan till bariets dop, som möd öfverväldigande ståt: försiggick i kyrkan Notre Dame, skalden Lamartine besjöng hans födelse och en nationalsubskription skänkte den nyfödde slottet Chambörd i faddergåfva. Den 2 avpusti 1830 tvangs Carl X genom den 8. k. julirevolutionen: att afsöga Big franska kronan, hvarvid hän lät proklamera hertigen af Bordeäux, gom då var 10 år pammal, till konung såsom Henrik V. Denna statsakt bade dock inga resultater. Kungen såg sig nemligen kort derefter nödsakad att lemna landet med hela sin familj och. inskeppade sig i Chsrbourg för att derifrån begifva sig till slottet Holyrood, nära Edinburg. Det var vid detta tillfälle konungen, då hap, åtföljd af en tioårig gosse, af lifvakten mottog de hvita fanorna, yttrade: Dessa fanor, som jag mottager, skall denne gosse en gång gifva er tillbaka.4 Gossen var ingen annan än grefven af Chambord. Den lifliga och äregiriga hertiginnan af Berry trifdes ej med det stilla och tillbaka: dragna lifvet å Holyrood. Hon uppgjorde en djerf plan att uppsätta sin son på Frankrikes tron och lyckades slutligen att få sin svärfadörs bifall och medverkan dertill. Händelserna i Frankrike syntes då ej heller arr I