Dagens Nyheter – 19 augusti 1873, sida 1

MAVRID TELEUICPER WW ISEN. Knappt var man öfverens om bansträckringen Falu—Kil, arbetet derpå i gång, statslån om fem millioner rår erhållet och ett lån med Skandinaviska rredit-aktiebolaget å tolf millioner rår afslätadt, förrän frågan om jörnvägens utdragande till Göteborg företogs och afgjordes. Göteborgs samhälle visade ett storartadt tillmötesgående, ty det ingick, sågom aktieegare, för tre millioner rår, och nu har styrelsen, som med rätta funnit klokt och önskvärdt att endast hafva ett lån, afslutat det ofvannämda lånekontrakset om trettiosöx millioner rdr, deruti det äldre lånet, hvaraf ännu ingen obligation blifvit utlemnvad, ingår. Man kan icke neka til att allt detta vittnar om rätt allvarliga bsmödanden att på stort sätt utföra ett stort arbete. Bolagets disponibla tillgångar blifva sålunda: eget aktiekapital; som skall till fullo inbetalas, minst femton millioner rår; statslån fem millioner rår, och det nu afslutade amorteringslånet trettiosex millioner rdr. Äfven om man anteger att åtskilligt afgår uti kapitalrabsatt och ränteförlust under byggnadstider, så finnas ändå otvifvelaktigt fullt tillräckliga medel för att utföra hela den ifrågavarande jernvägsbyggnaden. Om den blifvande jernvägens afkastning eller rentabilitet är så mycket .skrifvet innan bolaget kom till stånd och innan den första aktier teckningen upptogs, att vi ej anse nödigt upprepa dessa sannolikhetsbaräkningar. Då emellertid långifvarne äro: Göteborgs handelskompani, Skandinaviska kredit-aktiebolaget och minst tolf af de tjugusex enskilda bankerna samt en eller annan bankirfirma, så törde man kunna antaga att alla dessa ej utan föregående noggranna beräkningar ingått uti en så stor affär. Att en sådan samverkan kunnat åvägabringas visar bäst att företaget anses godt. Att vårt bankvägende numera är så utveckladt, att ett så stort privatlån kunnat inom landet upptagar, bör glädja en hvar, gom inser att ett lands oberoende i panningefrågor starkt bidrager till betryggandet af dess sjelfständighet. Om således intet annat än godt ken sägås om den batydande affärens tillkomst, så återstår likväl en anhan-bynpunkt, som ganska lifligt intresserar allmänheten. Man frågade redau dagen derpå med stor oro: huru kommer denna stora lånetransaktion att inverka på andra näringsgrenår än jernvägsbyggandet? Man framstammar också nu den kända farhågan: Com alla pengarna gå åt ett håll, så blir intet öfrigt för andra låntagare9. Låt oss se huru dermed förhåller sig. EnLgt officiella uppgifter hafva de enskilda bankerna hos sig innestående på depositionsräkning nittio millioner rdr och hos alla öfriga penniegeinstitutioner, som stå under offentlig kontroll, finnas på depositionsräkning åtminstone tjugufem millioner rår). Nu skall det ifrågavarande lånet utgå under sex år, eller med sex millioner rdr årligen; och då man vet att vid jernvägsbyggande minst hälften f anläggningskostnaden utgår till arbetare, som derigenom Bättas i tillfälle att göra besparingar, hvilka ingå i den jemt: fortskridande kapitalbildningen, så återkomma på detta sätt till ) Vi räkna icke de betydliga belopp, som hos bankinrättaingarne innestå på löpande räkningar, ty de äro att anse eåsom-rörelsemedel, hvilka icke kanna för någon längre tid af egarne undvaras, utan måste ständigt vara disponikis