Dagens Nyheter – 16 augusti 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Franska pressen och Xfusionen. De konservativa tidningarne i Paris fortsätta sina betraktelser öfver de politiska följderna af försoningen mellan de båda kungalinierna och framhålla enstämmigt att det för framtiden skall finnas blott ett monarkiskt parti i Frankrike. Bonapartisterna, lemnas tillsvidare ur räkningen. — Likväl lär det förefionas icke obetydliga meringsskiljaktigheter angående uppfattningen af den möjligen blifvande konungens förhållande till nationalförsamlingen. Uns der det nemligen den legitimistiska delen af pressen fantar att nationalförsamlingen, som icke längre kan ha någon annan uppgift, än den att proklamera Henrik den 5:te, den monarkiska principens ende representantX, såsom konung, framhålla de orleanistiska tidningarne, att nationalförsamlingen är den faktiska inneheafvaren af nationens suveränitet och att det tillhör henne att fastställa de vilkor, under hvilka konungadömet skall åter upprättas. De moderata tidningarne, som icke tillhöra något bsstämdt parti, såsom t. ex. Liberte, äro af den åsigten, att icke ens nationalförsamlingen, i sin nuvarande sam mansättning, ;kan afgöra Frankrikes framtid, utan att man härvid blir oundgängligen nödsakad att omedelbart vända sig till nationen. Bland republikanska uttelanden förtjenar en artikel i Bien public att uppmärksammas, enär man allmänt antager, att han uttalar de åsigter som i frågan hysas af Thiers. Det fasthålles i densamma att den konservativa republiken är enda utvägen ur de nuvarande förvecklivgarna, hvarjemte författaren antyder att kammarens upplösning nu blifvit nödvändigare än nägonsia förr. Efter en utveckliog af nationalförsamlingens provisoriska tillstånd, säges det nemligen i denna artikel: DåA man anser tiden vara kommen att definitivt ordna Frankrikes författningsförbållanden, synes den väg man har att gå vara tydligt angifven. Nationalförsamlingen måste nemligen så snart som möjligt afsluta sina förhandlingar, och genom nya allmänna val måste framgå en representstion, som har att utföra ett noga bastämdt mandat. Re. dan för mer än ett år sedan ha vi framställt denna tanke under en vår polemik med Ordre, eom hade fordrat ett nytt plebiscit. Denna vår tanke har derför icke framgått af någon ögonblickets tillfällighet, utan den är dikterad af en klar logik och är dessutom en nödvändig följd af prinsarne3 af Orleans handlingssätt. Mellan kungariket af Gads nåde och kejsardömet finues icke plats för en af folkviljan utgången monarki. Rospubliken är fortfarande den enda grundval, på hvilken de liberale kunna fiaona fotfäste, och vi vilja derför icke beklaga oss öfver en tilldragelse. som synes ha gjort rojalisterna rå stor glädje. Republiken skall draga nytta af densamma. Vi ha för stort förtroende till den nuvarande nationalförsamingen för att tro, att hon skulle vilja påtvinga landet en lösning, men vi tro ock, att om hon skulle försöka det, ekall hon sakna förmåga att göra det.X Gambettas tidning Republique FPFrangaise helsar detta uttalande med stor glädje och ser i detsamma ett förebud om att venstra centern nu skall komma att gå hand i hand med det radikala partiet. Den konservativa pressen vill nu i Thiers se en af sina farligaste motståndare och angriper honom derför på sista tiden med stor hänsynslöshet. Den påstår bland annst, att det är Thiers, som är den egentliga upphofsmannen till den långa och sorgliga striden mellan den bourbonska och den ors leanska linien, enär han har tvingat Ludvig Filip att mot sin vilja mottaga kronan. Från Spanien. Enligt underrättelser till Madrid är caristresningen för närvarande i gång endast nom ett litet område af baskiska landskaen. och Navarra och har en religiös mera in politisk karaktär. Presterna predika itrotelsekrig mot de liberala, hvilka uppSV OO OSTOSE Wo eP TT ct I PP ch W