Dagens Nyheter – 13 augusti 1873, sida 2

Man bär henne emöllertid in i huset, der den gamla hushållerskan tager emot henne: och låter föra henne till hennes rum. Man tvättar af hanne blodet, söm fortfarande strömmar ut: såren, vrider händerna och jemrar sig förfärligt ötver den grufliga stympning, som den vackra flickan fått undergå, samt glömmer härvid helt och hållet att skicka bud till staden eftsr en läkare. Äfven ute på gården är man : alltför mycket sysselsatt för att hinna tänka så långt; man blyges öfver att ha låtit ogerningsmannen komma från saken för ett så godt köp. Möjligtvis-gömde han sig fortfarande i trädgården, och då alla ännu voro samlade, kunde det i alla fall löna sig att anställa en jagt i stor stil. Man väpnar sig mera krigiskt än nyss i hastigheten varit möjligt, man tänder lyktor, man släpper lös bandhunden och ta ger också med sig min stora Newfoundländare, som af en händelse denna dag icke åtföljt mig. Herr von Treche saknas, då man står i begrepp att bryta upp. Man hadsicke märkt att han för en -balf timme sedan smugit sig ned i stallet, sadlat sin häst samt ridit bort i fall karrier. Man söker honom, man ropar hans namn och beslutar ändtligen, då allt sökande och ropande visat sig fruktlösa, att företsga vågstycket utan den sköggprydde hjeltens medverkan. 7; Man marscherade ut i trädgården med hundarne i spetsen, slog i buskarne med käppar,