Dagens Nyheter – 11 augusti 1873, sida 1

Kungsholmens och Katarina, De åter, der dödligheten varit mindre, äro, i den ordning denna förminskning egt rum, Ladugårdslands, Maria, Jakobs och Johannis, FJikolai och Klara. Mellan Adolf Fredriks, som haft den största, och Klara, som haft den minsta relativa dödligheten, är skilnaden mycket stor. Då nemligen i den förstnämda församlivgen med sina 14,605 personer 649 dödsfall egt rum, ha i den sistnämda med sina 18,071 personer blott 366 dödsfall timat. Då i den förra således aflidit mer, än 44 på hvarje tusental innevånare, ha i den senare blott föga öfver 20 gjort det. Denna stora dödlighetssiffra för Adolf Fredrik har sin orsak, åtminstone till en högst betydlig grad, derutinnan, att allmänna barnhuset är beläget inom denna församling. Frånräknas antalet å detta aflidna barn, eller 189, erhåller man nemligen för denna försemling en nedsättning till något öfver 31 dödsfall på hvart tusental invånare, en siffra gom visar att inom Adolf Fredrik den relativa dödligheten är — om man börtser från barnhuset — mindre, än inom åtminstone Katarina, med en dödlighet pr 1000 af öfver 34. BSkenbarligen visar sig den relativa dödligheten inom Kungsholmen ba värit större, än den reducerade för Adolf Fredrik; men äfven för Kungsholmen kan och bör kanske en reduktion ega rum. Den höga siffra af mer, än 38 pr tusen, som tablån utvisar, kan nemligen nedsättas till något öfver 23, om man frånräknar antalet å Allmänna försörjningsinrättningen aflidna personer, hvilkas egentliga bostäder ej kunnat utrönas. Med iakttagande af nu nämda reduktioner skulle den relativa dödligheten inom Stockholms olika församlingar unde, 1871 gestaltat sig på följande sätt: först Brulle komma Katarinas, med 344 på hvarje tvgental innevånare; vidare Adolf Fredriks med 31,5, Ladugårdslands med 30,0, Maria med 28,1 Jakobs och Johannis med 24,5, Kungsholms med 23,7 Nikolai med 22,3 och Klara med 20,3 allt pr 100 innevånare. Med .degsa i många afseenden lärorika siffror afsluta vi dessa våra utdrag ur dr Grähs öfversigt af dödsorsakerna i Stockholm år 1871. Ännu en gång vilja vi ock uttrycka den förboppningen att de, som det vederbör, måtte med allt mera lefvahde intresse tillmötesgå förste stådsläkarens sträfvanden, som ju i första och sista rummet gå ut på att med. ledning af de inssmlade uppgifterna bereda väg till, som han sjelf säger Cundanrödjandet af åtskilliga i fysiskt och moraliskt hänseende för samhället skadliga inflytelserX,