Dagens Nyheter – 8 augusti 1873, sida 2

-— TT — Jag träffade icke Conrad vid gården: En dräng sade mig att-han var ute för att rida in en häst. Jag befallde: mannen att stanna vid sitt arbete öck förklarade, att jag sjelf ville uppsöka herr Kriger. —Ängen, der han uppehöll sig, var icke långt aflägsen. Då jag Kom fram till kärdesgården, som skiljde densamma från vägen, blef jag gbnast varse Conrad... Han red en ung häst, Kvilken redan såsom liten fåle varit min synnerlige gunstling, och som jag bedt bonom rida in åt mig. Jag gladde mig nu Et det behag, hvarmed detta ståtliga djur rörde sig; det trafvade så att de lätta hofvärne knappt syntes vidröra markön. ? En Nu satte hen hästen i galopp och sprängde fram mot ett bredt dike, som gick tvärs öfver ängen. 84 svart djuret kom till diket, gjorde det ett värdigt språng åt sidan och skasade med ovilja sitt vackra hufvud. Conrad lät det springa ett stycke tillbaka i traf och förde det derpååter i gålopp mot diket. Båmma månöver från hästens sida, blott med den skilvaden att han denra gång började stögra sig, så att jag i hvarje ögonblick fruktade, stt det skölle bära omkull för döm. Men med, väldig hand tvang Conrad djutet att åter intsga sin naturliga ställning; och kampen begynte ånyo. Jag ropade, awvt han. skulle låta det yara nog, men vinden öfverröstade min stämma, eller ock gjorde ifvern Hönom döf. Plötsligt reste sig det rädda djuret upp i