Dagens Nyheter – 8 augusti 1873, sida 1

—— m——— 2--— 2O-ror— en olycka för landet, om vi t. ex. importera spanmål för en million, men exportera kreatur eller mejeriprodukter för två millioner mer än förut. Saken är helt enkelt den, att jordbrukaren slagit in i en naturligare riktning. I afseende på industrier gäller samma leg. Det är de för vårt land naturliga grenarna deraf till hvilka företagsamheten måste inskränka sig, om vår industri, vare sig den större eller den mindre, skall kunna upphå en blomstringsperiod. Konkurrensen, som nu mera, snart sagdt, ej är bunden af pågra afstånd, qväfver utan förbarmande alla onaturliga försök. När så inträffar, att inom fiera yrkesgrenar, . hvilka äro för våra förhållanden naturliga och i hvilka deras utöfvare besitta en skicklighet, som lemnar ingenting öfrigt att önska, en -täflan med utlandet ändock icke kan uppehbållas, så äro orsakerna dertill lika litet att söka i vår fria näringslagstiftning. En af dessa orsaker, som . utöfvar mer verkan än mången anar, är den lojhet våra handtverkare, med ytterst få undantag, visa i afseende på afsättningen af sina -fabrikater. De förstå naturligtvis i grund konsten att åstadkomma ett utmärkt godt arbete, men de första deremot -alls -icke den icke stort mindre vigtiga konsten, att utföra sina produkter i marknaden eller att uppsöka konsumenter. I bästa fall skaffa de sig en butik, den de punktligt öppna, men för resten öfverlemna de åt slumpen eller åt vinden att ditföra kunder. Den utländske handtverkarens eller fabrikantens kommissonär, köpmannen, nöjer sig .deremot icke med att med armarne i kors invänta kunden tills ;denne behagar iöställa sig; han känner afsättningens stora hemlighet, han söker i stället upp kunden och han lyckas sålunda omsätta sin vara, hvilken icke i minsta mån är af bättre qvalitet än den handtverkaren midt emot får behålla på leger. Etter att sålunda hafva antydt några af de förbållanden, som nu antingen försvåra eller rent af omöjliggöra ett fördelaktigt bedrifvande af åtskilliga yrken — mänga andra förhållanden verkande till samma regultat skulle kunna anföras — är det vår afsigt att i en följande uppsats sysselsätta oss -med de två från Drammensmötet här ofvan anförda öfverläggningsämnena.