Dagens Nyheter – 30 juli 1873, sida 3

Menniskoslägtets ålder. Den engelske arkeologen och geologen Fran! Calvert, sm. nedslagit sina bopålar vid: Darda nellerna, offentliggör i den i Konstantinopel utkommande Levant Herald eå berättelse öfver upptäckter, som, om de fullständigt bekräfta eig, skulle höja menniskoslägtets ålder till ett oer hördt antal årtasen öfver de nuvarande vetenskapliga antagandena. Jag har, skrifver han, Shaft lyckan att i härheten af Dardanellerna finna säkra bevis på menhiskors tillvaro anoder tertiärformationens miocen-period. På framsidan af en af lager från denna period bestående klippa har jag på ett geologlekf Jjup af 800 föt funnit ett stycke at en kota af antingen ett dinotherium eller en mastodont, på hvars hvälfda sida fanns djupt inrietad den omisskännliga bilden af en behornad fyrfoting med böjd hals, fyrkantigt bröst, lång kropp, raka framben och breda fötter. Äfsen synas spår af sju eller åtta andra gestalter, gom nästan äro utplånade af bakbenen på den första. Hela teckningen omsluter ytire delen af kotan, som håller nio tum i genomskärning och fem tum i tjocklek. Icke långt från denna arbetade kota har jag i olika delar af samma klippa påträffat ett flintstycke och rågra tydligen af menniskohand, för åtkommande af märgen, på längden klufna kotor. Intet tvivel är möjligt angående den geologiska beskaffenheten af den tormation, ur hvilken jag framdragit i ljuset dessa märkvärdiga qvarlefvor. Tschichatschew, den välbekante framställaren af Mindre Asiens geologi, hvilken undersökt dessa trakter, bestämmer henne som tillbörande miocenperioden, och detta bekräftas af de fossila ko: tor, tänder och muskler från denna tidrymd, hvilka jag der funnit. Sir Joha Labbock, till hvilken jag insände teckningar af några af desså fossilier, tillskrifver mig, art Busk och Jeffreys, dessa grundliga kännare, bland dem igenkänt varlefvor af dinotherier och skalet af en art . elania, hvilka just tillhöra miocen-tiden. Utom dessa upptäckter bar jag nyligen, på ungefär 16 kilometers afstånd från ofvannämda ställe, stött på andra spår af mensklig tillvaro. Jag kan ej med bestämdhet försäkra, att denna formation likaledes är miocen, alldenstund de fossila konkylierna i densamma ännu ej blifvit vetenskap: ligt bestämda, men enligt all sannolikhet varder detta förhållandet. I hela detta lager har jag funnit talrika stenverktyg. Flinta är jemförelsevis eällsynt, men andra hårda stenerter påträffae, hbvaribland mycket ofta röd eller annorledes färgad jaspis. Några, af desea verktyg äro af betydlig storlek och väga 43 5 kilogram. Först för 40 eller 50 år sedan har man på allvar tänkt sig möjligheten af att menniskan uppträdt på jorden tidigare än för 6,000 årsedan, hvilket var det vanliga entagandet, och just belt nyligen ha geologerne, på grund af de i qvartära lagren forna bevisen, tillerkänt menniskoslägtet en ålder ing 100,000 år. Några sannolika spår af nes tillvaro ha visserligen bemärkts i de pliocena och miocena formationerna, men ha ej varit nog tydliga till fullständigt bevis. Det lager af den qvartära perioden, till hvilket de tidigaste af de bittille bekanta menskliga spåren inskränkte sig, bildar omedelbart under jordens yta så att säga blott en tonn skorpa; under herne ligga i ordning de tjocka hvartven af tertiärperiodens nya och gamla pliocen och miocen, till heilka sistnämda min upptäckt nu återför menniskans tillzaro. Det märkliga faktum är derför sett utom. allt tvifvel, att menniskosligtets ålder ej mer får räknas i tusental, utan måste uppskattas till millioner af år. Ytterligare undersökningar på detta ställe, der den med teckningar försedda kotan fane, uppskjuter jag till en tid, då jag kan få arbeta tillsammans med ioom vetenskapen välbekanta män, hvilka jag boppas skola besöka trakten. (G. H. TJ RR M-TESTA R ONA