Dagens Nyheter – 21 juli 1873, sida 2

-— 04 om icke inom en timme skall få måli munnen på den skurken. En fjerdedels timme senare inträdde Benoist i chevalieras rum; den bevakning, som ditfört honom, stannade utanför. Markis de la Tremblays eländige bödels fräcka utseende harmonierade föga med hans ställning såsom anklagad. Den första blick han kastade på Sforzi liknade nästan en hotelse och han öppnade sjelf oombedd samtalet i gäckande ton. — Min herre, sade han, innan denna sam: mankomst börjar, skulle det roa mig att veta, om jag står inför hans majestäts utomordentlige kommissarie, eller om jag holt enkelt ser min gamle bekante herr Sforzi för mig. Raoul bleknade af vrede; men då han erinrade sig af hvilken nytta skurkens bistånd kunde vara honom för Dianas återfinnande, gjorde hon ett våldsamt försök att hejda utbrottet af denna vrede och svarade fogligt: — Hans majestäts kommissarie skall icke få kännedom om något, som tilldrager sig mellan oss under detta möte; ni kan derför tala öppet och utan fruktan. ; — Tack för den tillåtelse att vara er till nytta, som ni så storsint gifver mig, svarade Benoist med ett kort skratt; var säker på, att jag icke skall missbruka densamma. Raoul måste ha varit djupt nedtryckt öfver förlusten af Diana för att med tålamod kunna fördraga en sådan fräckhet.