sta sig mellan honom och hans mördare, rann det chevaliern plötsligt i sinnet, att han skulle behöfva en god halftimme för att hinna fram till fröken TAssy hus. Alt så länge lemna fältet öppet för de sammansvurne, skulle kunna betrygga framgången af deras anslag. Han tvekade icke ett ögonblick, utan då han inom Louvrens portar fick se en page, som stod och höll en häst, rusade han fram till honom och svingade sig upp i sadeln i det han utropade: — För konungens räkning och på hans majestäts uttryckliga befallning! Han vidrörde djurets sida med spetsen af sin dolk och jagade framåt såsom ett af ett koppel hundar jagadt rådjur. Efter att ha lagt till rygga två tredjedelar af vägen, uppebölls han olyckligtvis af en händelse, hvartill hans hejdlösa framfart var rkulden. I tanke att han vände omkring ett gathörn — natten var fullkomligt mörk — dref han nämligen hästen hufvudstupa mot en vägg, med den påföljd, att det stackars djuret störtade dödt till marken. Han bedöfvades ett ögon, jick af den häftiga skakuingen, men rest , sig snart åter och rusade framåt. väldenet rionl 7aed lödande panna öch våldsamt klap ,qg, feberglödande p de minutern gande hjerta räknade de fy ende minuterna, hefann sig konungen hos fröken TAssy. sg g Samtalet, mwollan Henrik den tredje och hans