Dagens Nyheter – 16 juli 1873, sida 2

-—-— UDD -— som verkligen kunde kallas mästerligt, och stirrade i taket. Hentik den tredje fann lika mycket behagi sin hofnarrs upptåg som i sina hundars smekpningar; mäster Sibillots mimik oroade honom högeligen, Han låtsade emellertid att blifva förargad, och utropade med höjd röst: — Förträfflige kusin, jeg har skickat Wilhelm Charlys ett stort parti orarger och ett nytt lager piskor för att tukta mina pager. Sibillot låtsade genast suga på .en orange och vrida sig under slagen af en piska. Henrik fann sig så road af den förträffligt utförda pantomimen, att han icke var i stånd att längre spela ond. — Min vackre Bibillot, sado han vänligt, gör mig den tjensten och se på den der ryttaren, som så tappert tyglar sin springare der nere och säg mig er tanke om honom. Då Sibillot tilltnlades i så milda ordalag. ansåg han det icke rådligt att längre motsätta sig konungens önskningar; han närmade sig derför fönstret och såg ned på Sforzi. — Nåväl, sade konungen ett eller -ett par ögonblick derefter, bvad tycker ni om hoBom? Sibillot dref vanligen sin tystlåtenbet ända till absolut stumhet och det var en stor triumf för Henrik då ban kunde aftvinga honom ett ord. Konungen blef derför högeligen förvåpad och förtjust då narren utan vidare påtryckning tydligt utsade följande tra ord: — Modig! Hederlig! God!