Dagens Nyheter – 14 juli 1873, sida 1

dena råder der under större delen af året antingen nordlig eller sydlig vind, mera sällan ostlig och vestlig. Af denna omständighet följer naturligen att de seglande fartygen ofta passera Sundet uti stora flottor, och visserligen icke äro så jemt fördelade, att de begqvämligen kunna vägledas af ett fåtal danska lotsar, äfven om man tillfälligtvis dertill upphöjer extra biträden af alla slag, utan afseende på både erfarenhet och insigter. Då nordlig vind under flera dagar eller veckor är rådande, samlar sig en mängd fartyg mellan Skånes sydliga kust och danska ön Möen. När sydlig vind länge varit rådande, kan man likaledes i Kattegatt få skåda stora flockar af seglare, afbidande en vindförändring. Strömsättningen i vattnet försvårar ytterligare navigeringen och hindrar till och med rätt goda seglare att kryssa sig upp. Af allt detta framgår tydligt att, då vindförändring inträffar, tilloppet af fartyg måste vara öfverväldigande stort. Hvar och en, som blott någon kortare tid vistats vid Sundet, har nog också varit i tillfälle kunna anmärka huru ojemt till antal de seglande fartygen der framgå. Men äfven om tilloppet vore jemt afmätt och fördeladt, skulle, sedan nu för tiden mer än 40,000 fartyg årligen passera Sundet, antalet uppgå till 110 fartyg om dagen. Då de krafter, som stått till buds för att vägleda fartyg genom Sundet alldeles icke motsvarat behofvet — detta lärer väl få anses vara fullt konstateradt — hatva fartyg, hvilkas befälhafvare icke sjelfva tilltrott sig att utan löts kunna passera detta farvatten, nödgats ankra för att möjligen någon påfoljanda åag kunna erhålla lots. Mången har af dylik avledning drabbats af sjöskador eller andra förluster, såsom deriganom att t. ex. en gynnsam vind upphört innan lots kommit ombord, På detta sätt är det, som denska regeringen fullgjort sitt åtagande uti 1857 års traktat om Öresundstullens aflösning, der det uti artikel II heter: 41:o Att bibehålla och i bästa skick underhålla alla fyrar och båkar, som nu finnas vid isloppet i eller i grannsskapet af dess hamnar, redder, floder eller kanaler eller utmed dess kuster, äfvensom de bojar, prickar och sjömärken, som nu finnas och tjena till underlättande af sjöfarten i Kattegat, Sundet och Bältena; 3:o Att, likasom tillförene, vaka öfver lotsväsendet, hvilket det i Kattegat, Sundet och Bältena alltid skall stå sjökaptenerna och skepparne fritt att avlita eller icke. Lotsafgifterna skola vara måttliga; deras belopp skall vara lika för danska och för utländska fartyg, och lotsafift skall icke kanna fordras af andra fartyg än em, som sjelfvilligt begagnat lots.t Uti det anförda bedja vi våra läsare lägga märke till hvad som deraf tydligen framgår, eller att konungen af Danmark förpuedit sig icke allonast, enligt artikel I, att låta fartygen fritt och obehindrad: passera genom Sundet och Bältera, utan jemväl, enligt artikel II, att i bästa skick underhålla sjömärrena 05h vaka öfver lotsväsendet. Det är för dessa åtaganden som Danmark erhållit hederlig betalning, men icke för att derur skapa anspråk på rättigheten stt, med PA FAR AN NTNE NR NN RP UR RR