Tv rr -— nöradt för att vara af en tung man! sade Manrevert. Och när ämnar ni uppvakta konungen, käre Raoul? — I morgon, kapten, FYRATIONIONDE KAPITLET. Raoul aflägger prof på sin skicklighet i ridkonsten. Efter att ha återkommit till Hjorthufvudet, drög Raoul sig tillbaka till sitt rum och skref följande bref: Herr Sibillot. Ni har varit så god att lofva mig ert beskydd om jag någen gång skulle komma uti en kinkig belägenhet. Nu är ögonblicket inne för er att hålla ert löfte. Jag måste ovilkorligen hafva företräde hos konungen i morgon. -Ea dags uppskof kunde kosta mitt lif. Framför, derom anhåller jag, min ödmjukaste och vördnadsfullaste helsning till er sköngs, ädla och dygdiga fröken Katarina. Er tillgifnaste tjenare. Sforzit. Efter att i största hast ha skrifvit dessa rader, stod Raoul just i begrepp att bära brefvet till Louvren, då Maurevert, som hade