Dagens Nyheter – 11 juli 1873, sida 2

-— vVJJ — — Tala, kapten — tala! — Den ringaste eftertanke skall säga Raoul hvilka utvägar han bör tillgripa. Det första han har att göra, är att förskaffa sig hertigens af Epernon nåd. Diana! Jag medger att företaget är svårt, men jag anser det icke omöjligt. Hans höghet är icke fri från misstankar rörande chevalierns planer mot bonom. Om Raoul genom någon offentlig och i ögonen fallande handling ödmjukade sig för den mäktige favoriten och af honom begärde glömska af det förflutna, är det möjligt — nej, säkert, att herr dEperron icke skuile förblifva känslolös för detta tillmötesgåsnde. Sedan hans egenkärlek blifvit tillfredsställd, hans farhågor åter lugnade — ty oss emellan gogdt, är hertigen ej synnerligen modig — gkulle. Baoul sluta med att vinna sitt mål. — Kapter, afbröt Sforzi med hetta, båller ni. mig för en. pultrop, efter som ni vågar att föreslå mig, tå skamliga utvägar? — Ni ser, fröken, fortfor Maurevert lognt, med en uttrycksfull skakning på hufvudet, sådan är han alltid! I stället för att lyssna till mina. ord blir kan ord, och i stället för att tacksamt mottaga mina välmenta råd, förolämpar och hotar han mig. Men — jeg tycker om bonom i alla fall! Gör mig ru den tjensten, Raoul, att låta mig fortsätta utan it afbryta mig. — Ja, fortsätt, kapter, fortsätt! utropade Diana ifrigt.