Dagens Nyheter – 11 juli 1873, sida 2

GU I utropade kaptenen. Litet. senare, och den käro Raoul skulle ha vågat sig ensam ut på gatorna i Paris: Jag förstår er icke, Maurevert. — Älskandö äro aldrig böjda för samtall För att uttrycka mig tydligare, då: efter det anslag mot er lif, som var så nära att lyckas i natt, är det nödvändigt för er stt vidtaga vissa försigtighetsmått. Hådanefter får ni icke gå ut annat än i mitt söllskap. — Ni skämtar, kapten? : Maurevert ryckte på axlarna utan att svara och nöjde sig med att följa den unge mannen, v Då de komro ut på gatan, fick Sforzi framför värdehuset se en tropp af femton fallt beväpnade ryttare stå uppställd i slagordning. — Hvilka äro -dezse män. och hvad önska de? frågade han hviskande Maurevert. . — Desso män äro era tjenare och deras öaskan är, att so or få färdas fram i trygghet, svarade kaptenen. -Dot är icke alls nödvändigt för ev att spärra upp ögonen så der och att bry er bjerna för att förstå den eaken. Jag har användt större delen af morgonen på att rekrytera denna trupp af duk tiga kerlar. Det: är öfverenskommet att jag skall betala hvarje karl två francs om dagen, förntom föda för honom och häst, Bamt att de punktligt skola lyda-alle mina befallningar. Det är en dyr affär, men alldeles nödvändig. Ni skall gifva mig er förbindelse att ersätta mig miaa omkostnader för er säkerhet, eller